- Project Runeberg -  Järnbäraren. Skådespel i tre akter och sex tablåer (1892) /
21

(1892) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andra scenen.

JÄGER. AXELSON {inträdande från fonden, närmar sig
Jäger med blekt, men beslutsamt ansigté).

jäger (vänder efter en stund hufvudet åt sidan). Hvem
är det? (Springer upp och fattar Axelsons hand.) — Är det
du, fader Axelson? Lefver du än? — Det var inte i går
jag såg dig; men tänkt på dig, det har jag gjort många
gånger. Hur är det med dig nu för tiden?

axelson. Ondt krut förgås inte så lätt, men en gång
stryker det med ändå.

jäger. Låt mig tänka efter nu. Det är jemt åtta
månader sedan vi sist råkades — det var den der äfventyrliga
natten, då jag äfven lärde värdera dina jemarmar — jag
spelte ju inte så illa hofslagaregesäll, fast du, ditt falköga,
såg igenom sotet och förskinnet — hur står det till på Blåa
Duken nu för tiden? — Fortfar fru Strömqvist att grädda
ärtmjölspannkakor ännu? — Vet du, jag har sedan dess haft
helt annat att göra än studera folklifvet —^— jag har haft
många bittra sorger sedan vi sist sågo hvarandra; men sätt
dig då — stå inte der rak som en jernstång — inte orkar
jag bära dig till stolen.

axelson. Tack, herr häradshöfding, jag orkar nog stå
en så kort stund — får så mycket längre hvila sedan.

jäger. Hur mår din Anna? Är hon gift än? Eller
ligger du ännu som en pudel vid hennes tröskel, din lurifax?
axelson (vild och skälfuande i alla leder). Herre!
jäger (studsande). Hvad går åt dig! — Du är blek!
Är du sjuk? — Jag känner inte mer igen dig.

axelson (fattar sig). Jo jo men, man förändras allt
med tiden. Jag hade något att be häradshöfdingen om, ty
fast vi inte varit så mycket tillsammans, så känner jag er
för en hederlig man.

jäger. Du kommer något olägligt, min vän, ty jag
håller ting i morgon på Ensta och har nu fullt upp att göra
med afslutandet af min expedition; men är det mycket
ange-läget, så sofver jag gerna en timme mindre på natten, för
att tjena en så gammal bekant — du bar en gång ett
sönderslaget ansigte för min skull — tro mig, jag har inte
glömt det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bajarnplay/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free