Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pikanta i saken. En skön q vinnas blick lyfter oss ’till
himmeln; men tåren i hennes öga höjer oss till sjunde himmeln.
(Reser sig upp frän stolen och går af och an.) Så går jag då
att bli en stadig man. När en ungkarl njutit sig mätt på
lifvet, hvad annat har han väl att göra än gå åstad och gifta
sig? — Och när man lår en hustru, som är ung, skön och
af hög börd, och dessutom har ett vackert säteri i ridikyln,
så har man väl inte spelt sina kort så illa heller. — Min
söta Adelaide ska bli lycklig, det förtjenar hon. (Stannar
grubblande.) Stackars Jägerl — Det gör mig ondt om digl
— Jag skulle nästan hellre sett att det varit någon annan,
som jag slagit ur brädet — men hvem kan hjelpa det? —
När man, som du, ingenting har, bör man väl inte sträcka
sina anspråk så högt heller. — — (Sätter sig.) Det kostade
mig något besvär i alla fall, men ju större motståndet, desto
skönare segern 1 (Det knackar på fonddörren.) Hvem är det?
Stig in! — Hvad är det för tassande på dörrn? — Det är
visst någon af mina halfdruckna vänner från Djurgården, som
fått väderkorn på mitt Syrakusavin, som jag fått hem i dag.
(Stiger upp och går till dörren.) Nä, kan du inte stiga in, din
galning! (Askan höres starkare.)
Femte scenen.
DAHL. AXELSON (inträdande, stannar vid dörren).
dahl (viker några steg tillbaka). Hvad vill du?
axelson (med låg stämma). Har jag den äran vara
igenkänd?
dahl (något förlägen). Ja, jag tror väl — ah, det var
sannt det — Axelson — min vän Axelson — välkommen
— tack för sist — det var — det var längese’n vi råkades.
axelson. Ja, det var längese’n vi råkades.
dahl. Hur står det till, min hedersvän? — Hvad
sysselsätter du dig med i höst? Har du börjat med din
strumpväfnad än? — Men det var sannt — hur mår —
hur mår —
axelson. Anna, menar ni, jo, det är just för hennes
skull jag nu besöker er, herr brukspatron. (Skjuter regeln för
dörren och närmar sig Dahl.) Anna bekände i går — allt
— förstår ni, herre? — Allt! — Hon ville det inte, ty
midt i djupet af sitt elände ömmar ännu den arma flickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
