- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
11

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet: Shavanernas lägereld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

Han befann sig endast ett dussin meter från en
krigar-skara, som tillhörde en af Yästerns djärfvaste och
blodtörstigaste stammar. Yi behöfva icke säga, att då han nästa
gång vände om, han icke begick något misstag utan styrde

mot den andra stranden med all tänkbar skvndsamhet.

0/

Men han hade kommit så nära Ohiostranden, att ban
befann sig inom den ljuscirkel, som utstrålade från
lägerelden. Shavanerna måtte hafva misstänkt något, ty en af
krigarne lade hastigt bössan till skuldran, siktade och sköt
på det mörka föremål, som flöt på vattnet.

Blommans skicklighet som simmare kom honom nu väl
till pass. Med en snabbhet i uppfattningen, som var
ganska märkvärdig hos en person med hans vanliga tröghet,
ansåg han det bästa sättet att rädda sig vara att dyka.
Tillfälligtvis försvann han under vattenytan just ett ögonblick
innan skottet gick af, och kulan träffade därför den lugna
ytan och studsade upp mot den andra stranden.

Han dröjde under vattnet, så länge han kunde, och
simmade kraftigt mot strömmen; och han visade sig icke öfver
vattenytan förr, än han blef nödsakad att hämta luft, och
då befann ban sig långt utanför skenet från lägerelden.

»De’ vara nära ögat», mumlade ban med en rysning;
»men de’ här visa, hvad förstånd duga till.»

Knappt hade han för sig själf uttalat denna tanke, förrän
hans öra uppfångade ljudet af en åra, som doppades i
vattnet. Den punkt, hvarifrån ljudet kom, visade, att en af de
röde männen jagade fram sin kanot för att förfölja honom.

Blomman förstod faran och ansträngde sig mera än
någonsin. I sin ångest glömde han, att han flåsade och
stönade, såsom en person stundom gör, då ban är sysselsatt med
ett ansträngande kroppsarbete. Därigenom fick indianen den
ledning han behöfde, och ban styrde hastigt sin farkost mot
flyktingen.

Det behöfdes endast några minuter, för att Blomman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free