Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet: »Släkten är värst»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
skulle, om han lefvat, utan betänkande hafva klufvit skallen
på en så vansläktad son.
Det är omöjligt att på detta ställe omnämna en tiondel
af alla de tillfällen, då shavaner försökt att taga hans lif.
Från wyandoterna och huronerna hade han mer än en gång
under mycket kinkiga förhållanden lyckats rädda sig genom
flykt, men dessa voro icke lika ifriga som shavanerna att
döda honom.
De senare hade oafbrutet i flere dygn följt honom
såsom blodhundar. Då han gick västerut mot Mississippi hade
han måst anlita hela sin snabbhet och skicklighet för att
undgå några af de snabbaste, slugaste och djärfvaste krigare,
som den amerikanska rasen någonsin frambragt. Bland
dessa var själfva Tecumseh, hvilken sedan blef lika berömd
bland sitt folk som kung Filip och Pontiac. Tecumseh var
vid den tiden omkring tjugu år gammal. Hans hat till
Bådjursfot var obeskrifligt. Han hade följt hans spår många
mil genom vildmarken, och ingen fara skulle hafva afskräckt
honom från att taga ynglingens lif, hvars blotta tillvaro han
ansåg för en skymf mot hans folk.
Medlemmar af hans egen stam hade till och med
skjutit på honom, då han befann sig invid själfva
byggnaderna vid Wild Oaks. Detta nybygge hotades af anfall,
därför att det gaf honom skydd. Det behöfver icke sägas,
att den ungdomlige krigaren icke alltid spelade den
blygsamma rollen af flykting. Mången gång vände han sig i
den ensliga vildmarken mot sina förföljare, och hans aldrig
felande båge, hans fruktansvärda tomahawk och hans
blixtlika snabbhet spridde död och förvirring bland dem.
Det nu sagda må vara nog för att visa, för hvilka
faror han utsatte sig, då han lämnade sina vänner i kanoten
och smög sig genom skogen, tills han kom till en plats på
stranden midtför flodbåten. Han var beväpnad med knif,
tomahawk och bössa. Som ban sannolikt hade en lång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
