Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet: Emigranterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
dande sig till Eådjursfot, hvilken, såsom de förmodade, visste
mera om sitt eget folk, än de kunde göra.
»Shavanerna äro tappra», svarade ynglingen; »de äro
icke såsom wyandoterna eller miamerna; de skola anfalla,
då de äro färdiga, men ingen annan än de själfva vet
timmen, då de äro det.»
Detta var icke särdeles upplysande, men det var det
mesta, som Eådjursfot kunde säga. Han omtalade, att då
han banade sig väg utefter flodstranden för att simma ut
till flodbåten, han hade hört nog för att förstå, att indianerna
voro mycket verksamma. Han erinrade äfven sina vänner
därom, att Girty hade slutit sig till wyandoternas stam och
icke till shavanerna. Detta betydde dock föga, eftersom de
två stammarna voro i förbund med hvarandra och
öfverlöpa-ren hade stort inflytande hos dem båda.
Jo Stinger förklarade, att ett mycket viktigt skäl,
hvarför de gått till ankar, var hans farhåga, att de vid någon
krökning af floden skulle komma alltför nära stranden. Om då
de indianer, som ströfvade på stranden i skydd af träden,
började skjuta på dem, kunde de icke begagna årorna, och
om de råkade på grund, vore de hjälplöst förlorade.
En kort tid förut hade en flodbåt i närheten af detta
ställe råkat på grund, och indianerna hade bokstafligen
öf-veröst den med en bel skur af kulor. I det mest kritiska
ögonblicket hade en af de hvite männen hoppat öfverbord,
satt skuldran under farkosten, så att den blifvit flott, och
sedan åter hoppat ombord utan att få så mycket som en
skråma.
Om Ned Preston och Blomman varit ombord, skulle
Eådjursfot hafva påyrkat, att de genast lättat ankar.
Passagerarne i kajutan skulle sannolikt icke blifva störda, men
han tvekade af fruktan för sina unga vänners säkerhet.
»Det förefaller mig», sade Turner, »som om en sådan
åtgärd från vår sida skulle vara till fördel för gossarna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
