- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
98

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet: Uppe i trädet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

flyktingens belägenhet. Han hade gått förbi det träd, som
gömde den unge kentuckiern, då han hejdad© sig, liksom
om han ville lugna sitt samvete med att icke göra sig skyldig
till någon underlåtenhet.

»Hooh!» utropade han, då han fick syn på den böjda
trädstammen med det yppiga löfverket. Detta tycktes vara
en tillflyktsort, som kunde locka en hvit man att söka ett
skydd i dess armar. Det färgade ansiktet krusades af ett
grymt leende; indianen vände belt om och började bana sig
väg emot strömmen, som var allt för svag att erbjuda något
nämnvärdt motstånd.

Saken skulle hafva varit afgjord inom de närmaste trettio
sekunderna, om icke en räddning uppenbarat sig från ett
håll, som var så oväntadt, att det tycktes endast kunna
förklaras såsom försynens direkta inblandning. Den andre
shavanen stod, såsom vi minnas, på motsatta sidan af bäcken.
Just i det kritiska ögonblicket lät han åter höra samma skrik
som en stund förut, då han därigenom ville gifva tillkänna,
att han önskade få hjälp. Det var samma »hooh, hooh, hooh»,
som denna gång betydde, att han upptäckt det spår, efter
hvilket båda sökte.

Krigaren, som stod i strömmen, vände nu åter om och
skyndade genom vattnet, tills han var midt för sin kamrat.
Denne pekade på en fläck på stranden, där buskarna voro
rubbade på ett sätt, som visade, att någon där hade klättrat
upp ur bäcken. Naturligtvis trodde båda, att det var den,
som de jagade, och krigaren i vattnet skyndade framåt med
stor ifver för att fullfölja undersökningen.

Men därvid steg han ned i ett hål, som var minst åtta
fot djupt, och sjönk ned så plötsligt, som om han varit
innesluten i en dykarrustning. Han kom hastigt upp igen, och
efter några sprattlande simtag kröp han upp i land.

Den amerikanske indianen är i allmänhet icke böjd för
skämt eller öfversvallande munterhet, i synnerhet då en per-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free