Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde Kapitlet: Tecumseh och Rådjursfot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE KAPITLET.
Tecumseh och Rådjursfot.
t|||ecumseh satte ena foten på relingen och tänkte stiga i
— kanoten, som låg vid sidan af flodbåten, då Rådjursfot,
som under samtalet icke rört en muskel, blott yttrade ett
enda ord på engelska:
» Stanna!»
Den unge höfdingen vände sig om. Hans mörka hy
fick en ännu mörkare skiftning, och med sammanpressade
läppar fäste han sina ögon på ynglingen, som trotsigt mötte
hans blick, och hväste:
»Valp! Hvad vill du mig?»
»Är Tecumseh rädd för Rådjursfot?»
Höfdingen darrade af raseri. Hans röst var dof och
hotande som en aflägsen åska.
»Tecumseh fruktar icke den valp, som visar sin moder
tänderna; ban har följt hans spår från solens uppgång till
dess nedgång, men valpens räddning ligger i hans fötter.»
»Då Tecumseh jagade efter Rådjursfot, hade han alltid
tapprare krigare i sitt* sällskap.»
»Det är en lögn!» dundrade den andre, ur stånd att
längre behärska sin vrede. »Yalpen kan icke tala sanning,
ty hans tunga är dubbel, och hans hjärta är hvitt.»
»Rådjursfot är bättre vän till sitt folk än Tecumseh», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
