- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
112

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde Kapitlet: Tecumseh och Rådjursfot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

gagna det öknamn, hvarmed han från början tilltalat den
föraktade Rådjursfot. »Men dåren är bättre än valpen, som
vänder sig mot sitt eget släkte.»

»Rådjursfot är en vän till sitt folk», upprepade
ynglingen med ett uttryck af sorgsen förebråelse i sin röst, ty
likt en profet bedömde han sitt folks framtid riktigt.
»Rådjursfot må kallas en valp, men han är beredd att dö för
shavanerna. Tecumseh skall en gång inse sitt misstag.»

Denna vädjan var förspilld på den stolte höfdingen,
hvars svarta ögon bokstafligen sprutade eld, då han
betraktade ynglingen, som vågade ställa sådana ord till honom.
Han räckte laddstaken till krigaren i kanoten, och denne
lade den försiktigt i fören på den lilla båten. Därpå vände
sig höfdingen om, så att endast några fot skilde honom
från Rådjursfot.

Tecumseh satte högra handens tumme i gördeln och lät
handen på detta sätt hvila, som om han varit villrådig, hvad
han skulle göra med den. Den vänstra handen hängde ned
utefter sidan, och den vänstra foten stod några tum
framför den högra, på hvilken sålunda kroppstyngden hvilade.
Han kastade hufvudet tillbaka och blickade rakt in i
Rådjursfots ögon; dennes ställning var ungefär densamma, med
undantag af att han fortfarande hade armarna korslagda.

Åskådarne rörde sig icke ur fläcken, men deras blickar
voro liksom fastnaglade vid de två motståndarne. Till och
med Dot Bates, som satt på sin faders knä, förstod, att
något sällsamt försiggick, och stirrade med öppen mun på de
utmanande gestalterna. Krigaren i kanoten hindrade sin båt
från att flyta bort med strömmen genom att hålla fast i
flodbåtens reling. I denna ställning iakttog han de båda
kämparna, såsom vi kunna kalla dem, med samma
uppmärksamhet som de andra.

»Tecumseh sätter hälen af sin mockasin på skalleror-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free