Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde Kapitlet: Tecumseh och Rådjursfot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
trodde, att han kunde göra det, men han har lämnat båten,
och om ni inte tror mig, behöfver ni bara söka efter
honom.»
Höfdingen antog förslaget, och jägaren följde honom,
medan ban genomsökte flodbåten från fören till aktern. På
en farkost af så enkel byggnad fanns det ;ngen möjlighet
för någon att hålla sig gömd. Kajutans tak och sidor
bestodo af enkla plankor, så att man kunde se solljuset mellan
springorna. Äfven båtens botten bestod af en enkel
bordläggning, och fogarna voro diktade med beck. De få
hus-geråden, som medförts, flyttades åt sidan och vändes upp och
ned, tills icke ens en råtta kunde hafva undgått upptäckt.
Icke heller i farkostens för och akter fanns något rum, där
någon kunde gömma sig.
Tecumseh gick därefter rundt omkring båten och öfver
kajutans tak och hade därvid äfven sina blickar riktade på
vattnet. Slutligen kom han tillbaka och nödgades medgifva,
att Jo Stinger talat sant; shavanen Eådjursfot fanns icke
ombord på flodbåten, ej heller stod han att upptäcka i
vattnet vid dess sida.
Det var omöjligt för höfdingen att dölja sitt raseri.
Han ansåg sig nämligen skamligt lurad, ty det fanns endast
en sak, som kunde hafva beredt honom ett ännu större nöje
än att föra ynglingen såsom fånge till hans egen stam;
denna enda sak var att bevittna hans ihjälpinande.
Men den kloke höfdingen visste, att det fanns en
ombord, som icke ville bedraga honom. Han lossade ett
pärl-halsband från sin hals, gick fram och räckte det åt lilla
Dot Bates, där hon satt på sin faders knä. Det oskyldiga
barnet lyfte sina undrande blå ögon till hans ansikte; han
klappade det lockiga hufvudet och sade med ett inställsamt
leende:
»Min lilla flicka, du vill säkert säga mig, hvar
Eådjursfot är.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
