- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
127

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde Kapitlet: En vän i nöden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

satt på samma trädstam som denne. Stackars Blomman ryckte
åter af sig mössan, och under det han förgäfves sökte
återhålla sina tårar, sade han:

»Ni skola bestämdt få den, massa Girty.»

TJtan att gifva akt på den ömkliga uppsynen brast
mannen ut i ett rått skratt och frågade:

»Hvad skall du göra med honom, Kenton?»

»Hvad gör du med honom? Du ligger icke i strid
med hans ras. Han har aldrig gjort dig något ondt; han
är en enfaldig pojke utan någon betydelse, och jag tycker
synd om honom. Du skall säkert icke motsätta dig, att
han får följa mig.»

»Du kan komma undan, om du går ensam, men inte
om du har honom i sällskap.»

»Det blir mitt eget bekymmer.»

»Men», tillade öfverlöparen, hvars onda hjärta uppreste
sig mot en så prisvärd handling, »indianerna veta, att han
är i mitt våld, och hvad skall jag hitta på för en historia
för att förklara hans flykt?»

»Du behöfver inte förklara något för wyandoterna.»

Detta listiga smicker roade öfverlöparen, ty det var ett
erkännande åt hans stora inflytande bland hans nya landsmän.

»Ja, jag förmodar, att jag kan komma till rätta med
dem, och dessutom», tillade han med ett halft leende, »skulle
det icke förundra mig, om du toge svartingen i alla fall,
om du föresatt dig att föra honom med dig. Du kunde
alltid lägga mig, då vi brottades, och i boxning var du ju
öfverlägsen alla i bela kompaniet.»

»Det minns jag icke, men jag kan icke tänka mig
något, som skulle förmå mig att kröka ett hår på ditt hufvud.»

Till Kentons talanger hörde äfven en viss förmåga att
säga artigheter på ett vinnande sätt.

»Du är också den ende hvite man, som kan säga något
dylikt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free