Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonde Kapitlet: Rådjursfot är åter sig själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Därnäst uppfiskade han kogret, som innehöll en hel mängd
pilar. Äfven dessa befunnos vara i samma skick som ban
lämnat dem. Det mörka ansiktet fick ett belåtet uttryck,
då han strängade bågen, riktade en pil upp mot himmeln
och sköt af den så högt, att den icke syntes. Då den åter
kom ned med en svindlande fart, föll den endast några
meter från hans fötter. Han tog upp pilen och gömde den
för kommande behof.
»Eådjursfot är åter sig själf», sade den förtjuste
ynglingen, i det han vände helt om och fördjupade sig i
skogen.
Ned Prestons och Blommans öde hade ännu för ett par
timmar sedan hvilat som en tung börda på shavanens hjärta
— i synnerhet den förres, ty han hade aldrig hyst någon
särskild tillgifvenhet för negern och skulle knappast hafva
ägnat honom en tanke, om han icke varit hans käraste
väns kamrat.
Det lilla misstag, till hvilket Tecumseh gjort sig skyldig,
då han talade om de två gossarna, hade större betydelse,
än han anade. Dittills hade Eådjursfot knappt tviflat på
att de voro fångar hos shavanerna, men då höfdingen nämnde
de två blekansiktena, såg han däri ett bevis, att de voro
oskadda.
Eådjursfot önskade nu framför allt att kunna sätta sig
i förbindelse med den unge nybyggaren. Huruvida något
kunde göras för att hjälpa flodbåtens passagerare, var en
senare fråga, som sannolikt skulle förorsaka honom stort
bryderi.
Yi erinra oss, att Eådjursfot färdats så hastigt, att ban
befann sig längre ned vid floden än både flodbåten och
shavanerna, som bevakade denna från båda stränderna. Men
afståndet var icke stort, och han behöfde endast vänta en
kort stund, för att de skulle hinna fatt honom.
Men en sådan overksamhet var icke i Eådj ursfots smak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
