- Project Runeberg -  Bakom förlåten till ryska hofvet / Nikolaus I, Alexander II, Alexander III (1855-1894) /
49

(1914-1915) [MARC] Author: Catherine Radziwill Translator: Gustaf Elmquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Adlerbergarne och Sjuvalovarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SJÄTTE KAPITLET


Adlerbergarne och Sjuvalovarne.



De två mest framstående familjerna under Alexander II:s
regering voro grefve Adlerbergs och grefve Sjuvalovs.
Den förre, af tyskt ursprung[1], kunde ej berömma sig af
många stamfäder, men hade i två generationer åtnjutit sina
monarkers förtroende. Den gamle grefve Vladimir Adlerberg, som fick sin
grefvetitel af kejsar Nikolaus I, var icke blott minister för det
kejserliga hofvet utan äfven personlig vän till denne monark.
Hans son Alexander blef uppfostrad tillsammans med kejsarens
söner och erhöll i sin tur efter sin faders död samma post som
denne beklädt. Ingen hade med mera takt, mera omdöme och
mera urbanitet kunnat fylla denna ömtåliga post, än han gjorde.
Utomordentligt fint bildad, behärskade han fullkomligt tyska och
franska språken, och det var vanligen han, som hade i uppdrag
att uppsätta de skrifvelser, Alexander II hade anledning tillställa
andra monarker i viktiga politiska angelägenheter. Man sade,
att grefve Alexander Adlerberg kände till flera hemligheter, såväl
statshemligheter som privata sådana, än någon annan i hela
Ryssland, och hans takt och grannlagenhet voro höjda öfver allt beröm.
Inga läppar voro strängare förseglade än hans, och ingen har som

[1] Oriktigt. Adlerbergarne äro ursprungligen en svensk släkt,
härstammande från ärkebiskopen i Upsala Olof Svebilius, hvilkens söner adlades 1684
och antogo namnet Adlerberg. Den äldsta af dessa blef genom giftermål
ägare till flera gods i Estland, och hans son Erik, som bosatte sig där, blef
stamfader för den ryska grenen af den Adlerbergska ätten. En son till denne
var just den här ofvan omnämnde generalen och ministern Edvard
Ferdinand Vladimir Adlerberg, som föddes i Petersburg 1791. Ö. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakom/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free