Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Adlerbergarne och Sjuvalovarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gortjakov, hvars ytterliga fåfänga gjorde honom blind för
situationens svårigheter. Ingen kände bättre än grefve Peter
Sjuvalov, i hvilken riktning allmänna meningen i Ryssland
gick, ingen insåg klarare än han att, sedan han satt sitt namn
under Berlinfördraget, han aldrig vidare skulle kallas att tjäna
sitt land utan komma att sluta sina dagar i en oförtjänt
ostracism. Men han tvekade icke, han åtog sig modigt ansvaret för
en handling, som ingen djupare beklagade än han.
Efter sin återkomst till Ryssland bodde han i Petersburg, och
där fortfor han att mottaga sina många vänner, men deltog aldrig
vidare i det offentliga lifvet. Till och med när han dog,
upphörde ej angreppen mot honom, och jag kan aldrig erinra mig
hafva hört bittrare klander öfver en nyöppnad graf, än det som
regnade öfver hans.
Det skulle vara svårt att finna en angenämare sällskapsmänniska
än grefve Peter Sjuvalov. Han var omtyckt icke endast af alla
som åtnjöto förmånen af hans bekantskap, han hade stor
framgång hos damerna, som han snart vann genom sitt ridderliga väsen
och det höfviska skick, hvarmed han närmade sig dem. Han hade
gift sig med en änka, grefvinnan Orlov-Denisov, men äktenskapet
blef icke så lyckligt som det frieri som föregått detsamma, och
grefven och grefvinnan lefde så mycket åtskilda som var möjligt
utan formell skilsmässa. I fysiskt hänseende var grefve Peter
Sjuvalov lyckligt utrustad; han var en utomordentligt vacker
karl, hade de mest aristokratiska drag och en ståtlig hållning.
Jag kan aldrig glömma honom under Berlinkongressen, där han
helt säkert var den mest penselfrestande gestalten med sina
allures de grand seigneur och något visst kungligt i sitt väsen, som
kom hvar och en att stiga åt sidan och lämna plats för honom, när
helst han trädde in i ett rum. Allt som allt, ehuru jag under min
lefnad träffat på intelligentare män än grefve Sjuvalov, har
jag icke sett någon mera tilldragande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
