Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Mordet på Alexander II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högsta samhällskretsarna i hufvudstaden. Damerna hade ännu
dragit i betänkande att sammanträffa med furstinnan, men männen,
som icke gärna kunde afslå kejsarens inbjudningar, hade tid efter
annan blifvit anmodade att dinera hos suveränen och hans gemål.
För egen del började hon spela sin roll såsom kejsarinna, och tack
vare sin släkting fröken Sjebekos råd utförde hon denna med takt
och klokhet.
Aftonen före den dag, som skulle blifva hans sista, hade kejsaren
några vänner till middag, bland hvilka voro den gamle amiral
Heyden och den dåvarande finansministern Abaza. Sällskapet
hade varit tillsammans intill rätt sent på kvällen, och Alexander
hade sagt sina gäster, att han följande förmiddag efter den vanliga
söndagsrevyen ämnade intaga frukost hos sin kusin, storfurstinnan
Katarina. Han bad Abaza infinna sig hos honom om ett par
dagar för att tillsammans med grefve Loris diskutera några
punkter i det manifest, han stod i begrepp att utfärda till nationen.
Furstinnan Jurjevskij rådde honom att icke trötta ut sig, eftersom
han led af en lätt förkylning. Han lade då handen smekande på
hennes skuldra och yttrade på franska till sina gäster: »Vous le
voyez, messieurs, je dois obéir, et me retirer.» De voro de sista ord
dessa båda någonsin skulle få höra från hans mun.
Följande morgon gick upp klar och med strålande sol. Kejsaren
åhörde som vanligt mässan i Vinterpalatsets privatkapell. Alla
hans barn voro där, med undantag af storfurst Vladimirs gemål,
som, enär hon då ännu var protestant, icke bevistade den grekiska
gudstjänsten. Man lade märke till att, då tronföljarens gemål kom
fram till sin svärfader för att taga afsked af honom efter mässans
slut, han bryskt sköt undan henne med orden: »Dites donc adieu
à la Princesse», pekande på furstinnan Jurjevskij.
Tronföljarinnan neg djupt för monarken och drog sig tillbaka med en lätt
böjning af sitt lilla hufvud åt det håll där Alexander II:s
morganatiska gemål stod.
Detta förargade kejsaren, och man observerade efteråt, att han
under den revy, som ägde rum hvarje söndag i ridskolan »Manège
Michel», tycktes vara vid dåligt humör och mycket fåordig.
Emellertid åkte han till sin kusin, där han syntes återfå sitt goda lynne
och där han kvarstannade längre än han eljest brukade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
