Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Alexander III:s kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slogos kyrkportarna upp på vid gafvel, och den kejserliga
processionen visade sig ännu en gång på tröskeln. Denna gång bar
Alexander kronan och gick ensam under tronhimmeln med
kejsarmanteln släpande efter sig. Följd af kejsarinnan, hvars händer
voro knäppta såsom till bön, skred han så fram inför sina
undersåtar bort mot den gamla Arkangelska katedralen och de andra
kyrkorna i Kremlin. Kyrkklockorna ringde, och från Ivan
Velikijs torn ljödo djupa, allvarliga toner, och alla de på andra sidan
floden uppställda kanonerna blandade sina röster med mängdens
och hurraropen, med hvilka den hälsade sina krönta suveräner.
Solen, som hittills hållit sig dold, utom under några få minuter,
bröt plötsligt fram genom molnen och gaf ökad glans åt det
praktfulla skådespelet. Alexander III tedde sig för sitt folk som en
ståtlig uppenbarelse, sinnebilden af det mäktiga rike, i spetsen för
hvilket han nu fann sig, och som han skulle leda till en fred och en
blomstring, sådan ingen ens kunnat drömma om den dystra dagen,
då han besteg sin blodiga tron.
Under de tre följande veckorna följde festlighet på festlighet,
och sedan kom det allra sensationellaste momentet, då kejsaren
för de församlade bönderna, som infunnit sig för att hälsa honom
med det traditionella brödet och saltet, förklarade, att de skulle
återvända till sina hem och säga, att han alltid skulle sörja för deras
bästa, men aldrig gå in på någon ny utdelning åt dem af jord som
tillhörde godsägarne. Detta bestämda språk har man säkerligen
att tacka för det lugn, Ryssland åtnjutit med afseende på de
agrariska frågorna, tills den på motgångarna under japanska kriget
följande revolutionen öppnade den period af nya oroligheter och
svårigheter, på hvilken vi ännu icke sett slutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
