Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet: Brorsonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Åhjo, men inte hos kommissarien”, var flickans
svar.
”Men, mitt barn, min farbror och kommissarien
äro ju precis en och samma person.”
”Ja, men det är stor skilnad ändå”, svarade flickan.
En ordvexling utifrån afbröt samtalet. Rollin,
som tyckte sig igenkänna sin skjutsbondes stämma,
öppnade dörren.
Bonden stod i farstun med den resandes kappsäck,
lifligt protesterande emot en medelålders qvinnas
bemödanden att tränga honom tillbaka ut på gatan.
Den resande tog naturligtvis sin skjutsbondes parti.
”Det år som jag säger”, fortfor qvinnan,
”kommissarien tar inte emot någon så här sent.”
”Men, min bästa fru”, frågade Rollin, ”har ni då
ej sagt honom hvem jag är?”
”Jo, min herre, men ...”
”Men?”
”Men kommissarien sa, att han inte vet af
någon brorson.”
”Men han måtte väl veta af att han har en bror?”
”Han sa, att han inte har någon bror.”
”Det vore fan! ... han erkänner då icke
fanjunkaren vid Vestmanlands grenadierer Axel Rollin för
sin kötslige broder?”
”Nej.”
”Det var en honnet broder ... han kommer då
ej heller ihåg att han stått fadder åt mig och att
jag bär samma dopnamn som han?”
”Det är en sak som jag ej kan svara på.”
”Nå, så vill jag sjelf fråga min vördade farbror
derom,” förklarade Rollin, tagande ett steg längre in
i farstun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
