- Project Runeberg -  Kråknästet. Berättelse ur Stockholmslifvet /
23

(1849) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet: Kronan bland takstolar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gubben och den svarte, utkomne i farstun, togo
vägen uppför en trädtrappa, smal och brant som den
nedra. Vår hjelte kröp efter på händer och fötter,
alltid iakttagande nödigt afstånd samt följande
skenet af lyktan, ehuru naturligtvis rädd för att sjelf
belysas deraf. På detta sätt uppnådde de tre
nattvandrarne den andra våningen, denna våning utan
fönster och behörig inredning och hvilken gifvit
byggnaden dess kända benämning. Divaner af snö utbredde
sig efter väggarna, men föga inbjudande, såsom man
lätt kan föreställa sig. Också tycktes denna våning
icke vara målet för vandringen.

Vår hjelte hörde en nyckel sättas i ett lås,
hvarefter en vindsdörr öppnades och tillslöts varligt
innanför efter farbrodern och hans följeslagare. Spejaren
närmade sig samma dörr, och som han fann den olåst,
passade han på vid ett tillfälle, då nordanvinden som
skarpast blåste i sitt silfverhorn, och uppdrog
densamma.

Återigen en trappa, mera liknande en vanlig stege,
mötte vår hjeltes händer och fötter. Klättraren aktade
sig dock visligen för att öfverträda det öfversta steget
eller pinnen. Han höjde endast hufvudet deröfver så
mycket som behöfdes för att han med ögonen skulle
kunna följa hvad som förehades uppe på sjelfva
vinden.

”Dyraste broder”, yttrade gubben, ”hjelp mig att
flytta fram den lilla stegen som står derborta ...
Det här uppträdet på aftonen har alldeles medtagit
mina krafter ... aldrig tillförene har det varit mig
så svårt att gå uppför trapporna hit ... förlåt mig,
dyraste broder!”

”Af hela mitt hjerta står jag till er tjenst, min
ädle vän”, försäkrade den svarte; ”här är nu stegen
... hvar skall jag ställa den?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakrak/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free