- Project Runeberg -  Kråknästet. Berättelse ur Stockholmslifvet /
46

(1849) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: En olycka kommer sällan ensam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att det bör vara tillräckligt för ögat eller örat ...
Ja, jag skall spionera på allt hvad de taga sig till
derinne, noga efterse om något afyttras eller inköpes
och om jag märker något misstänkt, falla öfver dem
som en örn ... Allt hopp är ännu ej förlorad! ...
Hur förskräckligt dumt, att jag ej, då jag hade
tillfälle dertill, tog reda på sedlarnes numror och data
... hur lätt hade det ej då varit att komma tjufven
på spåren! ... Men hvem kunde föreställa sig ...
hvem kan ana allt det djefvulska som komma skall!
... Tyst! jag tyckte mig höra aflägsna steg ...
någon kommer ... vaksamhet och försiktighet vare
hädanefter mitt valspråk!”

Derefter, och sedan han bortpetat spånet som
borren qvarlemnat samt insatt i hålet en propp af
samma tjocklek och färg som luckan, på det att ingen
skulle upptäcka detsamma, drog han sig på tåspetsarna
några famnar söderom Kråknästet, lyssnande med
en vindthunds öron, spejande med ett lodjurs blick.

Den svarte hade ej bedragit sig. Det kom
verkligen någon norrifrån. Denne någon närmade sig med
raska steg och gnolande på en Upsalamarch till dess han
kommit framför porten till Kråknästet, då han
stannade ett ögonblick, gjorde venster om och marcherade
in i porten.

”Ja, det var han”, yttrade den svarte, i det han
ånyo nalkades fönsterluckan; ”hvad vill han här vid
denna tid på aftonen? ... i hvad förhållande kan
han stå till det här folket? ... Ha! ... tänk om
... ja, hvarför icke! ... hvad hindran väl att de
kunna vara i kompani med hvarandra? de hafva ju
ett gemensamt intresse uti att skada mig ... Ha,
j huggormars afföda, jag är er på spåren! ... Jag
ser i hans närvaro här i denna qväll ett tecken af
gud ... Herran öfverantvardar redan mina fiender i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakrak/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free