- Project Runeberg -  Kråknästet. Berättelse ur Stockholmslifvet /
49

(1849) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: En olycka kommer sällan ensam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Jag har sökt öfverallt från källaren till vinden,
det bekänner jag, men icke funnit något ... Möjligt
är att han tid efter annan afyttrat silfverpjeserna.”

”Lofvade han aldrig att i sitt testamente komma
ihåg er och Ellen?”

”Jo, innan magister Olenius kom in i huset.”

”Hur blef den figuren bekant med min farbror?”

”För fyra år sedan besökte han kommissarien för
första gången och gjorde sig då ärende med att här
vilja hyra rum, liksom icke hvar menniska borde
kunna finna att ingen gerna kunde bo i den här eländiga
kojan, utom kommissarien och de som voro tvungna
att vistas hos honom.

”Det håller jag nog med om”, sade Konrad, ”och
jag är säker om att hade jag kommit resande hit på
ljusa dagen i stället för på aftonen, så hade jag icke
haft kurage att stiga upp i Kråknästet, utan fortsatt
kosan, oaktadt bristen i reskassan.”

”Ja, det är en ruskig håla”, yttrade värdinnan,
med en sorgsen blick på sin dotter, ”och denna
ansåg han likväl tillräcklig för sitt enda barn!”

”Nå, och från den dagen då den der svarte
krabaten kom hit för första gången ...”

”Var han här dagligen, bittida och sent ...
jag kan sedan dess ej erinra mig någon dag då han
icke varit här.”

”Och hvad inflytande hade hans ständiga besök
på min vördade farbror?”

”Kommissarien blef allt mer och mer betagen i
honom ... näst gud och vår frälsare fanns det ingen
som han vördade högre än magister Olenius.”

”Nå, men då förvånar det mig, att min farbror
hade hjerta att spela den gudsmannen ett sådant spratt.”

”Hvilket spratt?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakrak/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free