Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet: Mittet af Kråknästet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid ett tillfälle då hans ögon stirrade ut åt allén,
mötte de tvenne fruntimmer, ett äldre och ett yngre,
hvilket sednare bar sorgdrägt. Men det var icke
sorgdrägten som tilldrog sig hans uppmärksamhet; det
var den sorgkläddas ansigte, som var ganska
intagande och det var isynnerhet hennes ögon som ...
Men hvar i guds namn hade han förr sett dessa ögon!
Att han förut sett dem, var säkert, men hvar? när?
”Ah!” utbrast han slutligen, tappande cigarren
och lemnande både bord och punchglas.
Minnet af Kråknästet uppgick för hans syn. Men
hade han då alldeles bortglömt det gamla nästet? ja
visst, det var ju så längesen det förvandlades till stoft
och aska. Men hade han också lika lätt glömt bort
de begge som bodde på nedra botten? ja visst, de
hade ju strax efter eldsvådan rest till den der slägtingen
i Skåne i sällskap med silfverfenix. I början fick han
några bref ifrån dem, men slutligen allsinga. Hur kan
man väl komma ihåg menniskor, som på fyra och ett
halft år icke låta det minsta höra af sig. De
tilltagande åren och bekymren göra oss till egoister och
hvem har tid att grubbla öfver det förflutna, när
hufvud och hjerta äro fulla af oro öfver det kommande!
Lycklig den som har skönhetssinne! Den känner så
lätt igen ett par vackra ögon som man förr har sett.
Vår hjelte var en af dessa lycklige och derföre satte
han genast efter de begge damerna.
Först gick han om dem, sedan gjorde han
”höger-omvänd-er”, gick derefter rakt emot dem och
slutligen gjorde han hallt på tvenne alnars afstånd ifrån
dem.
Det äldre fruntimret stannade helt förvånad öfver
det hinder som reste sig i hennes väg. Det yngre
stannade också, röd i ansigtet som en pion, men
ögonen glädjestrålande som solen när hon stiger upp ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
