Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet: Mittet af Kråknästet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oaflåtligen hade sin blick riktad mot höjden, och
denne hade svart kaftan, svart hår, d:o skäggbotten med
mera dylikt som kunde påminna oss om vår gamle
bekante. Alla karlarne och qvinnorna voro, oaktadt
den fullkomligt torra väderleken, våta ända upp till
knäna, med undantag likväl af den svarte, som
marcherade i spetsen med stolta steg och blanka stöflor.
Kusken, som körde herrskapets vagn, upplyste,
att det var ”läsarne”, hvilka varit ute för att pröfva
styrkan af sin tro derigenom att de alla samt och
synnerligen försökt gå på vattnet. Försöket hade
totalt misslyckats och det var derföre bedröfvelsen stod
så djupt teknad på de ”väcktes” ansigten. Att herden
sjelf icke gjort försöket, är ktart, ty hans tro behöfde
icke pröfvas.
Den svarte, hvars blick kom att falla på de
åkande, stannade tvert, med en högljudd förbannelse
på läpparna, och stod sedan länge liksom han varit
fastväxt vid jorden. Hela sälskapet stannade äfven,
med bestörtning betraktande sin herde, ty en sådan
ryslig ed hade de aldrig kunnat vänta af hans mun.
”Jag har fått en uppenbarelse!” föregaf han,
någorlunda återhemtande sig.
”En uppenbarelse! en uppenbarelse!” skriade
fåren.
”En uppenbarelse af djefvulen och hans mor”,
förklarade herden; ”han är då i Stockholm och hon
med, och de åka på min bekostnad!” tillade han
mumlande för sig sjelf.
”Af djefvulen och hans mor!” upprepade fåren
med dofva röster, hvarefter de påskyndade sina steg,
under de mest konvulsiva åtbörder och tjutningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
