Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömda afhandlingen “om ett pragmatiskt afhandlingssätt
i historien“, som sedermera i tysk drägt inflöt i
Woltmanns “Zeitschrift für Geschichte und Politik“ och som
påstås hafva hos Erik Gustaf Geijer väckt tanken på
och planen för hans historieskrifning, publicerades i
denna Litteratur-Tidning. Men det var
hufvudsakligen den filosofiska literaturen, som var öfverlemnad åt
Benjamin Höijers bedömande; också kunna vi säga, att
de egentliga och verksammaste förfäktarne af
Kantianismens sak här i Upsala voro Boethius och Höijer. Af
så mycket större betydelse skulle detta vara, som redan
1794 en reaktion mot de Kantiska lärorna uppkom,
ehuru oss veterligen aldrig Höijer sjelf polemiskt uppträdde
i denna strid, men väl sökte sprida ljus öfver
åtskilliga af de omtvistade punkterna.[1] Några yttre drag
af denna strid, som inom våra universiteter utkämpades,
skola vi påminna om. Professor Boethius, som önskade
att sprida en allmännare kännedom om och intresse för
den Kantiska filosofien, hvilken han inplanterat och
under en följd af år föredragit från kathedern, utgaf
nämnde år en bok med titel “Stycken till befrämjande af
rätta begrepp om filosofien, dess ändamål och närvarande
tillstånd.“ Arbetet innehöll egentligen endast några
öfversättningar, som på ett enkelt och populärt språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
