Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
nare måste utgöra ett moment i friheten, så finner han
föreningspunkten dem emellan i den ursprungliga
handlingen utan all modifikation. Såsom högsta grund måste
denna vara obestämd och fri; betraktad åter som grund
är den med nödvändighet bestämd, ty en obestämd grund
vore en otillräcklig och så till vida ingen. Friheten
måste föregå nödvändigheten. Vi äro väl endast i första
punkten af vår tillvaro fria, men dock känna vi oss
tillräkneliga för hvarje särskild handling. Friheten blir i
sjelfva verket obegriplig d. v. s. kan ej härledas ur något annat;
det är en obestämd kausalitet, hvaraf nödvändighet
följer. Jag måste stadna vid en obestämbar grund.
Frihetens obegriplighet består dock endast deri, att dess
grund ej kan angifvas, men ej i orimlighet och
motsägelse. — Äfven saknas ej hos Höijer antydningar till den
Fichteska uppfattningen af pligten, såsom en fullkomligt
bestämd och af flera tänkbara handlingssätt på samma
tid och i samma omständigheter fordrad handling. Men
den dubbelhet, som ligger i ordet handling, som för Höijer
lika väl betecknar en theoretisk som praktisk
verksamhet, gör hans uppfattning mycket sväfvande.
Härmed torde grunddragen af Höijers filosofi, såvidt
hon föreligger i "den filosofiska konstruktionen",
hufvudsakligen vara exponerade. Vi finna af det ofvan
anförda, huru i det hela Fichte varit för liaus filosofiska åsigt
bestämmande. Det blir nu närmaste uppgiften att
anställa en jemförelse mellan Höijer och Fichte, att se
till, huruvida Höijer i principielt afseende skiljer sig från
Fichte, samt — då det allmänna framsteget inom den
Fichte-Schellingska-Hegelska riktningen hufvudsakligen
bestämmes af den teleologiska synpunkt, som hos
Schel-ling och Hegel gör sig gällande, — att afgöra, huru
mycket ban kan sägas i detta hänseende hafva närmat
sig Schelling och Hegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
