Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra pastorer. Af professor Birger Sandzén - Doktor Carl Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(K)
LINDSBORG
stora talarebegåfning och vinnande sätt togo
lindsborgarna med storm och på en stämma kallade
man honom till pastor. Kallelsen förnyades på
årsstämman i december 1877.
Efter afslutade studier kom Carl Swensson till
Lindsborg och installerades af doktor Hasselquist
i juli 1879. Den 15 september 1880 ingick han
äktenskap med fröken Alma C. Lind från Moline.
Äktenskapet välsignades med tvenne barn,
döttrarna Bertha, gift med doktor Axel Westling,
professor i germanska språk vid Carlton College,
Northfield, Minn., och Annie, som med stor
kompetens förestår Bethanv Colleges "Department of
Expression." Hösten 1881 lade han grunden till
den skolverksamhet, hvilken gifvit honom namn
som vår stats främste uppfostrare.
Ar 1889 företog doktor Swensson en resa till
Sverige och 1897 en mera omfattande rundresa
till England, Frankrike, Tyskland och Sverige.
Pä den sistnämnda resan var fru Alma Swensson
honom följaktig. De tillbragte ungefär åtta
dagar i London och bevistade den berömda
Händel-festen i Kristallpalatset, hvilken varade i tre
dagar och afslutades med oratoriet "Messias", som
under den berömde doktor Manns anförarskap
utfördes af en kör på 4,000 röster och en orkester
på 500. Konsertlokalen i Kristallpalatsets
centrum, som rymmer 20,000 åhörare, var, såsom
alltid är fallet på Londons berömda
Händels-fester, proppfull. Den, som skrifver dessa rader,
var dr Swenssons reskamrat och en af åhörarna
pa denna konsert och har ännu kvar det
programhäfte, hvilket den hänförde Swensson under
konsertens lopp klottrade fullt med
blyertsanteckningar, vittnande om hans förtjusning.
Doktor Swensson tillbragte en icke obetydlig
del af sin tid pä resor, af hvilka inga, 0111 man
undantar de tvä resorna till Europa, voro
nöjesresor. På en resa till västkusten träffades doktor
Swensson af den sjukdom, som bortryckte honom
i sin fulla mannakrafts bästa dagar. Hans af
naturen oerhördt starka fysik underminerades i
förtid af öfveransträngning. Han afled i
lunginflammation i Los Angeles, Cal., den 16 februari
1904. Sällan, om någonsin, i vår synods historia
har ett dödsfall gjort ett sä öfverväldigande in-
tryck. Gammal och ung, och naturligtvis
särskildt de som i mänga år stått honom nära i
arbetets ljusare eller mörkare dagar, sörjde såsom
man sörjer öfver ens- bäste väns bortgång. Det
var icke bara en ovanligt framstående man, en
stor begåfning, en kraftmänniska, som rycktes ur
tiden. Den framstående sörjes ju sällan mer än
hvardagsmänniskor. Nej, det var en af dessa
märkliga personligheter, som utstråla värme,
glädje och godhet öfver hela sin omgifning. Den
högtidliga begrafningen i Bethanv Auditorium
vittnade om huru afhållen Carl Swensson var. De
närmast sörjande voro, förutom fru Swensson
och barnen, bröderna Jolin Swensson i Jamestown,
New York, och Luther Swensson i Lindsborg
samt systern Annie, gift med fastighetsmäklaren
Eben Carlson i McPherson, fröken Jenny Lind
och herr Herman Lind samt fru Nora Eberhardt,
född Lind. Den marmorstat}" af dr Swensson,
som står pä skolgården söder om Bethanv College,
är utförd i Italien efter ett urval af fotografier.
Om man tar priset och de med uppgiften förenade
svårigheterna i betraktande, kan statyn ej anses
misslyckad. Dess konstvärde är ju naturligtvis
helt obetydligt. Däremot iir grafvården på
Lindsborgs kyrkogård, en väldig granitobelisk,
huggen efter ritning af artisten G. N. Malm,
synnerligen vacker.
Doktor Swensson hade ett förträffligt
läshuf-vud. Någon djupare lärdom hade ban ju ej tid
att inhämta, ständigt sysselsatt som han var med
rent praktiska uppgifter. Dock hade han genom
att val taga vara pa lediga stunder förvärfvat en
betydande allmänbildning. Hans konversation
röjde genast den bildade mannen. Med otrolig
lätthet satte han sig in i de mest olikartade
spörsmål. Hans stora begåfning upptäcktes tidigt,
belönades med hvarjehanda utmärkelser och
användes pä alla möjliga områden. Af Augustana
College och teologiska seminarium fick han år 1889
graden Magister Artium, af Uppsala universitet
utnämndes han 1893 till filosofie hedersdoktor, en
utmärkelse, pä hvilken ban satte stort värde, af
Augustana College och teol. seminarium och Thiel
College erhöll ban samtidigt år 1894 teol.
doktorstitel, år 1901 blef han riddare (ej ledamot, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
