Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskheten i Lindsborg. Af professor G. A. Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDS BORG
149
sin egen hemtrakt, eller hvad de sågo, när taget
gick till Göteborg. Detta ha de meddelat sina
barn. Det har blifvit något om de röda stugorna,
de vackra insjöarna, de djupa skogarna, det
härliga klimatet. Ofta blir det också andra bilder.
Måhända hade föräldrarna tjänat som drängar
och pigor pä nägon herregård. Barnen ha då
fätt höra om slit och släp för svältlöner, 0111
öfversitteri och hårdt bemötande. Lika vacker som
bilden blir, då talet gäller naturen, lika
frånstötande blir den, dä klasskillnad och öfversitteri är
samtalsämnet. Sverige är således ett de sociala
olikheternas land, ett härligt land för de
förmögna, men utan tillfällen och framtid för de fattiga.
Mänga af de unga äro af den åsikten, att Sverige
är ett efterblifvet land i de flesta hänseenden.
De ådagalägga ofta en fantasilöshet, som är
häpnadsväckande, t. ex. när de på allvar fråga, om
det finns elektrisk belysning och automobiler i
Sverige.
Den politiska ställningen ägnar man föga
intresse, något mera följer man den kyrkliga
utvecklingen. Man känner sig i allmänhet
föranlåten att tacka Gud att vår Augustana-synod
icke är som den svenska statskyrkan. Dessutom
är den åsikten ganska gängse, att svenskarna
därhemma äro mycket ogudaktigare än de goda
lindsborgsborna.
Detta är några ord om svenskheten i Lindsborg.
Många tycka möjligtvis att bilden är mörk. Dock
är den tyvärr sann. Detta kan icke annat än
verka nedslående, när man betänker hvilka
kulturella rikedomar vi äga i vårt fädernearf. Det
är en klen tröst att ställningen i andra samhällen
icke är bättre. Annorstädes liksom här håller
vårt arf pä att gå förloradt. Måhända kommer
det att gä hastigare under kommande år än
hittills. Det är ännu svårt att afgöra hvad verkan
kriget och den fordran på enspråkighet, som det
fört med sig, kan utöfva. De kulturella
förbindelserna med Sverige komma dock icke att
upphöra. Tvärtom. Det kulturella utbytet mellan
Amerika och Sverige kommer att blifva större år
efter år. Hvad del svensk-amerikanerna komma
att hafva i detta kulturarbete får framtiden utvisa.
* * *
Såsom ett exempel uppå huru svenskheten lef-
ver i vår ungdoms hjärta låta vi här följa ett
föredrag af fröken Ruth Bergin. Detta tal har
erhållit tvenne andra och ett första pris i den
väl-talighetstäflan som årligen hälles emellan de
studerande vid Bethany och Gustavus Adolphus.
Talet prisbelöntes sista gången 1917 pä våren.
VÅRA FÄDERS LAND.
af fröken ruth bergin, a.b.
Amerika är ett härligt land. Att hafva det till
sitt fosterland är en förmån, som vi ej gärna
kunna öfverskatta. Särskildt i dessa dagar, då hela
den gamla världen härjas af krigets elände, så
inse vi ännu tydligare förmånen af att kunna kalla
Amerika vårt hemland. Värt land är sä stort,
vara tegar så vida, våra inkomstkällor så
gifvande, våra naturliga rikedomar så oerhörda, att vid
jämförelse med andra länder faller det sig lätt
att ringakta dessa.
Använder man endast materiell måttstock för
att bedöma ett folks betydelse, sä blir det lilla
Sverige, våra fäders älskade hemland, ringa och
oansenligt, men taga vi i stället andliga
synpunkter i betraktande, så skola vi lätt inse, att
till och med ett litet land eller ett litet folk kan
vara stort och härligt. Från det lilla Grekland
har den civiliserade världen fått sina konstnärliga
skönhetsideal, från Rom sina lagar och från
Palestina sanningens ljus och sin religiösa tro.
Islän-dare upptäckte en nv värld, en norrman var den
förste som uppnådde Sydpolen. Linné, Schéele
och Berzelius grundlade den moderna
naturvetenskapen, och en annan svensk, som stiftat
nobelinstitutet, har erbjudit kulturens och
vetenskapens målsmän den frikostigaste belöning, som
världshistorien har att omförmäla.
Det stora och vräkiga kan lättare falla sönder
än det lilla och välformade. Det lilla rodret styr
den stora pansarbåten, och tryckningen på en liten
knapp sätter den stora verkstadens maskineri i
gång. Folket i ett litet land kan lefva lika
lyckligt och lika tryggt som folket i ett större, och
Sveriges folk lefver ett lika rikt lif som någonsin
vårt eller något annat folk.
Sveriges natur kan i skönhet och storslagenhet
täfla med hvilket annat lands som helst. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
