- Project Runeberg -  Lindsborg efter femtio år /
184

(1919) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Lindsborg. Af dr Frank Nelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 IO LINDSBORG

dr Swensson kunde uthärda. Det var en svår
penningkris öfver hela landet. Man hörde
mycket om "free silver". Penningetragan
diskuterades som aldrig förr, särskildt 1896. Tidningarna
berättade mycket om "Coxey’s army". Industrier
stängdes. Arbetaren gick tomhändt pä gatan.
Det var en verklig penningkris i landet. Under
allt detta dref dr Swensson på med entusiasm
för räddandet af Bethany. Han hade mänga och
stora planer. När andra tvekade, gick han
framåt. När andra icke kunde se någon utväg, fann
han rad. Och så kom tanken att bygga auditorier
vid Bethany. Det såg djärft ut. Bethany hade
inga penningar. Lindsborg hade inga penningar.
Kansaskonferensen hade inga penningar. Man
kunde icke ens låna på banken. Jag minnes så
väl, när nagra af Swenssons vänner opponerade
sig emot byggandet af auditoriet, emedan
folkopinionen var emot företaget. Swensson svarade,
"We must make public opinion." Han dref på.
C. A. Smith skänkte trävirket.
Palmquistbrö-derna och andra Bethany vänner i Lindsborg
utförde arbetet. Auditoriet byggdes. Så småningom
blef folkopinionen vänligt stämd emot företaget.
Dr Swenssons tanke var, att auditoriet skulle bli
ett medel att rädda Bethany. I auditoriet skulle
man hädanefter hålla Bethanys årliga basar. Här
skulle man hålla stora folkfester. Här skulle
man sjunga Messias. Ja, Bethanys auditorium
skulle rädda Bethany! Månne icke dr C. A.
Swnsson — mannen med den öppna blicken —
hade rätt?

Det var festligt i Lindshorg, då Bethanys
auditorium invigdes hösten 1896. John J. Ingalls —
och det är blott en Ingalls — var festtalare.
Auditoriet var fullpackadt. Från den dagen har
man samlat penningar i auditoriet för Bethany,
och läroverket torde kanske icke äga en bättre
inkomstkälla. Mänga framstående män och
kvinnor hafva uppträdt i auditoriet. Man tänker
särskildt pä biskop von Scheele, P. Waldenström,
Theodore Roosevelt m. fi.

Från 1897 till 190+ må räknas såsom den
period, då intensivt arbete utfördes i Lindsborg
och vid Bethany College. De voro de goda åren
i Kansas. Folkmängden i Lindshorg öktes med

hvarje är. Snart räknade man 2,000 invånare.
Lindsborg blef en "stor" stad. Man längtade
efter mera ljus. Det elektriska ljuset kom.
Staden växte. Nya affärshus uppfördes.
Elevantalet vid Bethany blef större och större med hvarje
år. Messiasfesterna under påskveckan tilldrogo
sig allt större och större folkskaror.
Världsutställningen i St. Louis väckte allmänt uppseende.
Dr Swensson var med uti allt bade hemma och
borta. Han arbetade med ovanlig kraft och ifver.
Skuldbördan hvilade äfven tungt på Bethany. 1
Bethaniaförsamlingen hörde man här och där den
tanken, att Bethany behöfde dr Swensson helt och
hållet och att Bethaniaförsamlingen behöfde
honom uteslutande. Fältet var stort och syntes bli
allt större både för skolan och församlingen.
Ingen ville emellertid förorsaka någon brytning.
Bethany College och Bethaniaförsamlingen hade
vuxit samman. Läroverket ansags i en viss
mening såsom församlingens barn. Det var ju i den
gamla Bethaniakyrkan som Bethany College
började sin verksamhet. Hur kunde man tänka sig
någon af dessa två utan dr Swensson? Han
tillhörde ju båda. Han älskade båda. Och
församlingen och läroverket älskade honom. Men pä
samma gäng gjorde den känslan sig gällande, att
bördan var för tung för Swensson. Det var ett
alltför stort och vidtomfattande program för en
person. De som stodo Swensson nära märkte
äfven, att han ofta klagade öfver trötthet i
arbetet. Och nog var den ifrige arbetaren trött,
när han reste till västkusten i februari 1904.
Ingen anade då, att den resan skulle bli hans sista.
Ingen anade väl då, att det myckna arbetet i
Bethaniaförsamlingen, vid Bethany College och
a andra områden skulle så hastigt bryta den stora
kroppshyddan och den starka själskraften. När
sorgebudet kom: "Swensson är död", stod man
med böjdt hufvud och med frågor i hjärtats djup.
som ingen tycktes kunna besvara.

Det var helt naturligt, att dr C. A. Swenssons
hastiga frånfälle förde med sig en genomgripande
ändring i Lindsborg, i Bethaniaförsamlingen och
vid Bethany College. En ny tidsperiod ingick,
då Swensson kallades bort. Jag lämnar åt en
säkrare penna än min att tolka denna period.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/balindb50/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free