- Project Runeberg -  Lindsborg efter femtio år /
232

(1919) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colorado-distriktet. Af dr G. A. Brandelle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

LINDS BORG

Elimförsamlingen i Longmont, stiftad 1887,
thesdaförsamlingen i Boulder, stiftad 1892,
Ta-borförsanilingen i Pueblo, stiftad 1892,
Bethania-församlingen i Las Animas, stiftad 1894,
Zions-församlingen i Idaho Springs, stiftad 1896,
församlingen i Colorado Springs, stiftad 1897,
Nebo-församlingen i Victor, stiftad 1902,
Immanuels-församlingen i Greeley, stiftad 1905,
Zionsför-samlingen i Loveland, stiftad 1905,
Bethaniaför-samlingen i Den ver, stiftad 1908,
Fridhemsför-samlingen i Ault, stiftad 1908,
Bethaniaförsam-lingen i Leadville, stiftad 1910, Elimförsamlingen
i Haxtum, stiftad 1910. Inalles är
församlingarnas antal femton med lika många kyrkor och nio
pastorsboställen. Kommunikantantalet är 1,660.
Egendomsvärdet beräknas till $140,500 och
skulderna till $3,350.

Sedan verksamheten påbörjades härute ha,
förutom de ofvannämnda, äfven följande pastorer
tjänat å fältet en längre eller kortare tid: L. A.
Hocanzon, O. Olsson, F. W. Bergquist, A. AV.
Dahlsten, N. Nordling, L. J. Sanden, C. J.
Maxell, P. Löfgren, F. A. Linder, J. F. Ahlin,
O. W. Gustafson, N. P. Nordgren, S. G. Larson,
G. E. Youngdahl, C. Walleen, L. J. Sundquist,
J. P. Aurelius, P. E. Ording, A. M. Broleen,
P. A. Malm, E. Swanson, C. Almen, J. H.
Nelson, G. P. Williams, R. P. Acsell, O. M.
Anderson, P. O. Hanson, C. E. Lindquist, S. E.
Johnson, A. Hedström, A. Linder, O. J. Richards,
R. J. Peterson, L. Strömquist, C. A. Carlson,
C. O. Nordell och F. A. Bergström. En hel del
studerande ha ock från tid till tid varit anställda
å detta fält. Men deras namn kunna vi ej
nämna, tv de blefve alltför många.

I början bestodo församlingarna till stor del af
immigranter tillika med sådana, som flyttade in
från östern. På senare tiden har en betydlig
ändring i detta afseende inträffat. Immigrationen
från Sverige under de senast svunna tio, tolf åren
har varit synnerligt liten. Inte heller har
inflyttningen från de österut liggande staterna varit
så stor som för ett tjog år sedan. Fördenskull
ha församlingarna under senare tider varit
hänvisade i ganska betydlig mån till sitt eget element,
till de barn de fostrat under den svunna
mansåldern och till andra af liknande art, som kunnat

vinnas. Detta innebär ock naturligtvis, att en
ändring i afseende på gudstjänstspräk har inträdt.
Var det för många ar sedan helt naturligt, att
vid hvarje gudstjänst och möte använda det
svenska språket, har det blifvit allt mera naturligt pä
senare tiden att använda det engelska språket.
Deras antal, som ha svenskan till modersmål,
minskas ständigt, under det att de engelsktalandes
antal tilltager med hvarje dag. I trots af detta
förhållande bo dock de svensk- och engelsktalande
i frid och ro tillsammans. En och annan finns
väl, som tycker, att svenskan lider inträng, men
det är inte ofta man hör någonting dylikt.
Alltför många ha söner, döttrar eller syskon gifta
med icke-svensktalande personer. Därmed har en
läs satts för deras läppar. Svenskan användes
dock allestädes vid högmässogudstjänsterna, men
vid kvällsgudstjänsterna brukas det engelska
språket mer eller mindre.

I afseende på bekännelsetrohet, är man tvungen
erkänna, att det svenska folket i Colorado
förmodligen godt kan jämföras med hvilket annat
folk som helst. Visserligen finnas församlingar
af alla slag, både svenska och engelska, men
i de svenska samhällena, där luthersk verksamhet
börjats och hållits vid makt, där möter ingen
svårighet att nå och behålla folket i viss mån.
Samtidigt måste det dock erkännas, att folket är
visst inte färgblindt. det förstår att döma mellan
godt och ondt äfven beträffande kyrklig
verksamhet. Gäller det sedermera uppoffring, så är det
visst, att den lutherska kyrkan i Colorado
tillhörande Kansas-konferensen alldeles inte brister i
afseende på den saken. Tvifvelsutan uppehåller
ett mindre antal kommunikanter en församling
här än på någon annan ort i hela vårt land. Vi
ha haft församlingar med knappt ett hundra
kommunikanter, som underhållit egen lärare. Att
här, såsom på somliga andra håll, en församling
å närmare två hundra kommunikanter eller mera
skulle ha understöd ur missionskassan, det hör
till det omöjliga. Under åren 1913-16 samlades
öfverhufvud taget per kommunikant $11.94,
$12.82, $12.23, $13.22.

Till följd däraf, att Colorado-distriktet ligger
så aflägset från synodens öfriga delar, har det
inte alltid varit lätt att upparbeta och bevara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/balindb50/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free