- Project Runeberg -  Bandamanna saga, efter skinnboken N:o 2845, 4:to å Kongl. biblioteket i Köpenhamn /
VI

(1874) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då detta sammanhålles med orden i 106,7, att han kom öster ifrån till alltinget,
och med notisen i 1612, 13 [1], så blir det sannolikt, att med Laugardalr menas den
i Árness þing, icke långt från Geysir, belägna. Jón Sigurðsson anser ej omöjligt,
att Þorgeirr varit en afkomling af Ketilbjörn gamli’s dotter Þorgerðr och Ásgeirr
Úlfsson [2], också därför, att namnen Geirr och Þorgeirr förekomma i deras slägt [3].

Dessa äro sagans hufvudpersoner; ett och annat om andra i texten nämnda
personer skola vi i anmärkningarna upptaga.

Om sagans ålder och trovärdighet äro åsigterna olika. Guðbrandr Vigfússon [4]
anser, att man bör bedöma sagans ålder af den omständigheten, att i hennes slut [5]
nämnes Snorri Kálfsson á Mel, hvilken är känd af Sturlunga saga och dog år 1173,
och att sagan skrifvits i hans sons, Kálfr Snorrason’s († 1198) tid. Maurer [6],
som rättar uppgiften om Snorri Kálfsson’s dödsår till 1175, anmärker, att denne
Snorri Kálfsson hade en sonson af samma namn, hvilken mycket väl kunnat lefva
långt in på senare hälften af det trettonde árhundradet. Däri, att sagan nämner
Snorri Kálfsson, finner han för öfrigt — och vi instämma fullkomligt med honom
— intet, som tvingar till det antagande, att denne man då nylígen dött eller ännu
lefvat; han blott förutsättes såsom känd af läsaren.

Maurers egen åsigt [7] är, att Bandamanna saga, så väl som Njála och Ölkofra
þáttr, hvilka alla tre, säger han, i flere hänseenden hafva beröríngspunkter med
hvarandra och visa samma förkärlek for skildrandet af rättstvister, härstamma från
13:de århundradets slut, då man, genom öfverläggningarne om antagandet af
lagböckerna Járnsiða (1271—73) och Jónsbók (1280—1281) samt om flere förändríngar
i den senare, åter kom att rikta sin uppmärksamhet på de gamla lagarna;
denna omständighet skulle åt dessa tre sagor gifvit ”jene etwas affectiert juristische
Richtung”. Detta yttrande tyckes mig hafva sin giltighet beträffande Njála (se t.
ex. kapp. 142 och följ. därstädes), men i Bandamanna saga behandlas det formelt
jurídiska mera som bisak (så förekomma i denna redaktion ingenstädes ordagrant
anförda rättsformler vid stämningar, vittnens tagande o. d. [8], och hela intresset
fäster sig vid gubben Úfeigs listiga anslag. Än mer, rättegången är så obestämdt


[1] Dock bör anmärkas, att Band. Fr. på motsvarande ställe (3824) har Rangárleið.
[2] Jfr. Ísl. s. I (1843), sid. 314.
[3] Anf. st.
[4] Um útgáf. sid. 158.
[5] I vår text 1723, i Band. Fr. 434.
[6] Germania XII (1867), sidd. 481—2.
[7] Anf. st.
[8] I Band. Fr. blott 1922 följ., där Oddr kungör Úspaks fredlöshet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bandamanna/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free