- Project Runeberg -  Bandamanna saga, efter skinnboken N:o 2845, 4:to å Kongl. biblioteket i Köpenhamn /
VII

(1874) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med så ringa noggrannhet framstäld, att Vigfússon [1] yttrar tvifvel, om den
verkligen försiggått på alltinget och ej snarare på vårtinget i häradet. Särskildt
anmärker Vigf. [2] som besynnerligt, att målet ej kommit inför femterätten, då
domarena blifvit mutade. Detta är tvifvels utan underligt; möjligen torde dock vid
denna tid, då rättegångarna företogos mera af personliga grunder än för att häfda
de kränkta lagarnas anseende, och då femterätten (den egentliga domstolen för
statsförbrytelser) ännu var en jämförelsevis ung institution, en och annan gång den
gamla rättigheten gjort sig gällande att välja förlikning med käranden i stället för
att låta lagen afgöra [3].

Det synes mig således, som vår sagas ålder genom ingen af ofvan anförda
omständigheter kan med säkerhet bestämmas. Så vidt jag vet, har man icke häller
uppvisat något annat, som kunnat vittna om tiden för hennes författande, om ej ett
ställe i Grettla kap. 14 [4], där hon citeras; så framt icke detta ställe är
interpoleradt af en afskrifvare, intygar det naturligtvis, att Bandamanna saga är äldre
än Grettla.

Af orden: Engi maðr hér á landi var jafnauðigr sem Oddr; heldr var hitt sagt,
at hann mundi eigi minna fé eiga en þær kirkjur, er auðgastar váru hér á landi,
219—21 [5], hade jag trott mig kunna sluta till, att sagan ej vore författad så tidigt
som i 12:te årh.; men Jón Sigurðsson, hvilken jag tillfrågat härom, har gjort mig
uppmärksam på, att redan omkr. år 1100 flere höfdingar nominelt skänkte sina
gods till kyrkorna på deras hufvudgårdar med vilkor, att de själfve och deras
efterkommande skulle få råda öfver och förvalta dessa kyrkors egendom, i det de
antingen själfve läto prestviga sig eller fingo rätt att hålla kaplaner; godset blef
(enligt tiondelagen af år 1096) tiondefrítt såsom ”til guðs þakka lagit”. Redan då
kunde altså mången kyrka sägas vara så rik som den rikaste enskilda person.


[1] Tímatal sid. 491. — E. Jessen i sin uppsats "Ueber die Glaubwürdigkeit der Egilssaga
und anderer Isländersagas" (Sybels Histor. Zeitschr. XXVIII, síd. 62 not) kallar
Bandamanna saga helt kort för ”eine novellisirte Processgeschichte”.

[2] Anf. st.
[3] Mindre noggrant är väl också uttrycket i 36: þat var þá tízka (Band. Fr. 715 mikill
siðr) at taka upp ný goðorð ok kaupa. Strax efter femterättens införande (år 1004)
upptogos visserligen flere nya godord (Njála kap. 98), men om ifrågavarande tidpunkt, som är
omkring ett halft årh. senare, gäller ej det samma.

[4] Icke 16, som det uppgifves i P. E. Müllers Sagabibliothek I, 315—16.
[5] Band. Fr. 63—5 har däremot : Þat er sagt, at engi maðr væri jafnauðigr hér á
Íslandi, sem Oddr; heldr segja menn hitt, at hann hafi eigi átt minna fè, en þrír þeir, er
auðgastir váru.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bandamanna/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free