Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
Sld. 10, í. fkara; se C.-V. Dict. sid. 542 "skári or skárri" Qa hafva
skaRa); — 9. uera íirer lagdr; mra ár skrifvet u’; firer lagdr, "betrykt", "öf-
vei^fven", jfr. Biskupasögur I, 823. — 11. Eiw; i öfver raden. — 11, 12. tií
myramaKa budar; om med Mýramanna-bú^ meoas samma hú&, som E^li Skalla-
gn’msson hade, sá l^ den pá vástra stranden af Öxará mellan Rangæinga-búð’ och
Mosftíllinga-búd"; se plankartan Í Dasent’s Burnt Njal fVol. I; EkJiiiburgh 1861);
dá hár talas om ett virki Q\&\\ eller befástniiig), kunde det vara grund ú\\ anta-
gandet, alt Mýramaiinabúð’ liar varit den Virkisbuá’, som namnes i Njála kap. 146
(ád. 247), ocb som i Sturlunga ss^a I, 31 kallas Byrgisbú^ (Dasent upptager
Virkisbúð’ och Byrgisbúd som tvá olika stallen) ; Jóa Sigurd’sson fornoodar emeller-
tjd, att flere bú^r varit belastade. — 16. miklo er pat fargad meír adr; enligt
C.-V. Dict. sid. 144 betyder fai^a med ackus. ’to press", och med dat. "lo destroy,
to make away witíi"; hár tyckes likvál den senare betvdelsen passa báttre QÍt. Baad.
Fr. 23’ miklu er því meirr fyrir komit). — 17. meri; las ’meir’. — 2Í. íeger oíeigr;
a ^: íeger hann, hvilket ár biittre, dá framför anioríngssatsen stár oíeigr mœ\ú. —
mikill menni; menni skrifvet m’; II i mikill tor annan form án nom. sing. mask.
ár ej nágot ovanligt i R^ius (ifr. t. ex. rad. 28 allim’cill foruítnO; «^: mikill
modr. — 28. mikí’í; öfver ra stár ett litet c; skrifvaren har sSledes först ámnat
tcckna micil. — 29. ör; a ^: af. — 31. af hliota fenu; a ^: hliota af fenu; jfr.
anm. till 9**. — 35. gemfí ydrum; ordet gems begagnas eljes s&som neutr. (se
C-V. Dict. sid. 196"). — 36. fkirdi; las ’fkrídi’; jfr. dock Frump. sidd. 117—119.
Sld> 11, 2, allarg; las ’allarng’. — 4. ok sf hann; tecknet för ok stár ofver
raden. — 5. ok öfver raden. — 10. bakfca; pricken, som antyder fördubblingen
af k, stár nastan midt öfver a. — 13. uerder utan ueet^iar uúíhíalít; "blifver tank-
spridd (sinnesfrSnvarande) vid vSrt samtal"; detta uttryck anföres ej i C.-V. Dict.;
a p: (huiersem þu) sert utan veGÍar vid malit, "hvarför ár du liksom frámmaDde
för saken (eller skild frSn mSlet)". — 14. Nei íe^er hann; iutÍNeioch^i feger
áro nástan utplSnade. — vetar; ar otydligt. — -Ið. fiodnum,’ J. S. viil hallre lása
liodÍK, som a^ hafva; jfr. C-V. IMct sid. 707, vinda 1) och 3). — 16. cc ár
nSgot otydUgt. — at gangcr; lás ’at þu ganger’. — 17. eÍKÍ; las ’eÍNunt’. — 21.
ek; e ár oástan utplánadt. — 25. þa hefer (otydligt) pa þef eigi fuaret; a fi:
þa er hvorki at þu hafir svaret. — 23, 26. Nu mætter þu siw; dessa íyra ord
áro mycket otydl^;a ; sánpkildt ar þu osákert. — 33. þa er uel nu mun ek híta
honn; sá vill J. S. lasa; likvál bör anmárkas, att þ i þa upptill har ett tvárstreck,
sS att man kunde lása ’pett&\ och att i st. f. ’nu’ star (i radens slut) ett m ; möjli-
gen kunde meningen vara: ’þtfíía er uelmÆÍí’; a^: þa er vel oc mun ec etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
