- Project Runeberg -  Publiken och Tidningarne, eller Den rysliga Tuppfäktningen /
42

(1838) [MARC] [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom de stridande for att bestorma Storhertigens vagn.
Storhertigen slungar hastigt ett pund snus i ögonen på Argus; pundet tränger
in i hufvudet, hvarvid den stackars Argus förlorar balansen och
börjar trafva kring på händerna, med hufvudet släpande på jorden.
Ärligheten bestiger raskt ångvagnen, men får i detsamma hela
Civil-Statens Pensions-Kassa i pannan, så att han tumlar
baklänges mot vagnsstången. Icke förlorande modet vid denna
motgång, rusar han ånyo upp, men får lika hastigt en otäck kyss,
som på nytt dekontenanserar honom. Utom sig af förtviflan,
rycker han nu till sig smörjburken från den storhertigliga
vagnen, och slungar den af alla krafter i ansigtet på Storhertigen.
Tillsmord och för ögonblicket något konfunderad af sin egen
smörja, släpper nu Storhertigen ut alla sina ångor på
Ärligheten, så att han mister synen och börjar hugga i vädret, och
skulle troligtvis aldrig kommit ur molnet, så framt han icke blifvit
räddad af det flammande A, som med fyra spaltar skyndat till
hjelp. Ett behagligt månljus förskingrar nu ångdimmorna, så
att man tydligen kan se hur Ärligheten och Storhertigen nappa
hvarandra i håret och spela rouge et noir i den ursinnigaste
passion. — Dagbladet begagnar sin qvickhet i fötterna och springer
sin väg — och Statstidningen, som försöker titta fram från sitt
gömställe, får i synen en utsliten peruk och kryper tillbaka igen.
Stridens utgång är oviss.

Hastigt börjar åskan gå. — Striden upphör. — Ett stort moln
rullar ner på teatern, hvarutur framträder en förfärlig gestalt,
med flere tusende hufvuden och armar.)


ALLA TIDNINGARNE (störtande på näsan).

Nåd, nåd! store Publik!

PUBLIKEN (med stark,
genomträngande röst).


Hvad är det för ett oväsende J fören här,
edra slynglar! Hafven J ingenting annat att
göra, än ligga i lufven på hvarandra från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bapublik/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free