Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den aktning och det inflytande, som Bonifacius, ehuru frånvarande,
åtnjöt vid det kejserliga hofvet. Denne sednare borde således
störtas; för hvilket ändamål Actius med mycken illslughet visste begagna
alla tillfällen, att göra Bonifacius och hans trohet misstänkte hos
kejsarinnan. Då han likväl fann, att Placidia ej kunde rubbas,
förmådde han henne att kalla Bonifacius till Rom, för att lemna
upplysning om åtskillige vigtigare omständigheter, och på det hon der
lättare skulle kunna begagna sig af den förtjente mannens nit och
skicklighet. Men Actius skref tillika, under största förtroende, till
Bonifacius, att han, ehuru oförtjent, råkat falla uti kejsarinnans
onåd, och kunde vänta sig att framdeles en dag förlora sina värdigheter
och äfventyra lifvet. Ståthållaren, som snarare misstänkte
hofgunsten än sin väns råd, vägrade att efterkomma Placidias
befallning, hvilken omständighet Actius ej underlät att på det svartaste
utmåla. Förnyade befallningar förblefvo utan efterföljd från
ståthållarens sida, och den nedrige hofmannen såg med glädje sina ränker
lyckas. Bonifacius blef ansedd såsom förrädare, och anstalter vidtogos
att öfversända trupper till Afrika, för att med härsmagt drifva
honom utur sitt ståthållarskap. Denna underrättelse smärtade och
uppretade Bonifacius, hvilken ej fann någon annan utväg till
räddning, än att möta våld med våld. För detta ändamål förenade han
sig med Wandalernes konung Genserik i Spanien, som med en
krigshär skulle undsätta Bonifacius, och göra Afrika oafhängigt från
det Romerska väldet. Genserik anlände år 429, och tog, med sin
bundsförvandts begifvande, hela Mauritanien, så väl Tingitana som
Cæsariensis, i besittning. Bonifacius innehade det öfriga Numidien,
jemte det så kallade Afrika Propria, och bodde stundom i Karthago
och stundom i det nuvarande Konstantineh i Algierinska landet.
Placidia skickade nu en förtrogen till Afrika, för att af
Bonifacius personligen underrätta sig om rätta sammanhanget och erbjuda
honom förlikning. Brefvet ifrån Actius upptäckte hela föräderiet,
och sändebudet återkom till Placidia, med förklaring af ståthållaren
om hans undergifvenhet och ledsnad öfver det som skett.
Kejsarinnan besvor honom nu, att, med penningar och skänker,
på bästa sätt förmå Genserik att utrymma Mauritanien, och med
sine Wandaler, Göther och Alaner återvända till Spanien. Allt hvad
Bonifacius till en början kunde utverka, var en vapenhvila med
Genserik, hvilken förblef stilla inom sitt eröfrade land; men då denne
erfor, att hans förbundne ej sökte annat än tidsutdrägt, och att
trupper väntades öfver ifrån Italien, iakttog Genserik regeln att helre
förekomma än förekommas. Han gick derföre med hela sin styrka
mot Bonifacius hvilken slutligen nödgades utrymma Afrika, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
