Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dåvarande regent begärde hjelp af konung Sebastian i Portugal, hvilken,
emot löfte om erkänsla, sjelf infann sig, med en här af 30,000
Portugisare, då, i en slagtning vid Elkasar, en dagsresa från Tanger,
alla de tre konungarne, Mohamed, Sebastian och Abd-Elmolek,
förlorade lifvet, och ganska få soldater undkommo. Detta inträffade
år 1578.
En Arabisk scheriff, vid namn Hamet, blef derefter enrådande
sultan öfver hela Marocco. Han utvidgade sitt rike söder ut,
förskönade sin hufvudstad med vackra byggnader, och skickade ett
sändebud till drottning Elisabeth i England. Han berömmes som en
skicklig och god regent, och dog år 1603; men beredde sitt lands
olycka derigenom, att han delade det emellan sina fem söner, hvilka,
genom inbördes krig, under 50 års tid försänkte landet uti den
största förvirring. En efterträdare på thronen i Marocco, hvilken
nu mera hade aflagt benämningen både af mulaj, hvilket betyder
prins, och sultan eller kejsare, samt i dess ställe kallade sig endast
scheriff, eller Mahomets afkomling, hade 84 söner och 124 döttrar.
Under en iråkad fångenskap begärde han af segervinnaren några
qvinfolk till sällskap åt sig i fängelset. En Negrinna beviljades
honom; men den fulaste som kunde påträffas. Hon blef mor åt tvenne
mulat-prinsar, Raschid och Ismail, hvilka begge uppstego på sin
faders thron, och voro mönster för de grymmaste tyranner. Den
yngre, Ismail, blef stamfar för den nu i Marocco regerande ätten,
hvilken, i arf på mödernet efter nämnde Negrinna, utmärker sig
genom en mörkare hy än infödingarne vanligen hafva.
Invånarne i staden Saléh, hvilka alla härstammade ifrån de utur
Spanien fördrifne Araberne, och kallades Andalusi, afskuddade sig
det Maroccanska väldet, samt började idka sjöröfverier, först emot
Spanien, men sedermera äfven emot alla handlande folkslag. Saléh
utgjorde en liten sjelfständig stat, som tappert försvarade sig emot
sultanen i Marocco, under hvilka stridigheter England tog sultanens
parti och Frankrike bistod republikanerne. Saléh utfäste sig slutligen,
att till sultanen betala en årlig skatt, bestående af ett visst antal
kristna slafvar; men sultan Raschids magt och tyranni tvang Sahlé,
att ovilkorligt underkasta sig Maroccos öfvervälde. Detta inträffade
år 1666.
Raschid efterträddes på thronen i Marocco af sin broder Ismail,
en af de grymmaste vilddjur, hvarmed jorden varit belastad, samt
lika girig som blodtörstig. Han fann ett synnerligt nöje deruti, att,
med egen hand, afhugga menniskohufvud, uti hvilken grymma
förlustelse han förskaffat sig en särdeles skicklighet. Denna tyrann
afled år 1727, i en ålder af 81 år. Ibland hans, som det försäkras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
