Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot det Algieriska sjöröfveriet bättre än alla Franska krigsfartyg
förmådde det.
Nya våldsamheter från Algierernes sida gaf anledning till Algiers
bombarderande år 1683, af den namnkunnige Franska amiralen
Duquesne, hvarefter en formlig fred afslöts år 1694, vid hvilken
Algiererne, emot en årlig afgift af 17,000 livres, öfverlemnade åt
Frankrike fyra platser vid kusten, nemligen Bona, Calle, Stora och Kollo,
hvilka befästades af Fransoserne, och bibehöllos ända till
revolutionen år 1789.
År 1662 blef Algier ganska hårdt bombarderadt af en förenad
Engelsk och Holländsk flotta, under öfverbefäl af Engelska amiralen
Montagu; men med detta bombardement vanns intet annat, än att
Algiererne måste för tillfället, emot erhållande af nya, betydliga
fredsafgifter, ingå ett fredsfördrag, hvilket de dock snart bröto, under en
eller annan förevändning.
Spaniorerne gjorde, år 1703, ett fruktlöst anfall emot Algier,
saint förlorade år 1708 sin besittning Oran, hvilken intogs af Algiererne.
Uti Algier, likasom på Malta, öfverlemnades regeringsbestyret
uteslutande åt utländningar. Det herrskande krigsfolket anskaffades
genom frivillig värfning bland Mahomets trosbekännare och renegater
ifrån Orienten; men ingen infödd Algierare fick deruti upptagas. De
Algieriska trupperne förbehöllo sig rättigheten att sjelfva ibland sig
utvälja sitt öfverhufvud eller Deyen, hvilken, hvad krigsfolket
beträffar, endast blef den första bland sina likar eller Turkarne; men
för den öfriga delen af landets invånare, uppgående till öfver 2
millioner menniskor, Berber eller Kabyler och Araber, var han en
oinskränkt beherrskare. Sju till 10,000 Turkar, hvilka alla nödvändigt
skulle vara födde utom landet, styrde detsamma; men dessutom
funnos der lika många så kallade Kuloglis, skyldige till krigstjenst, utan
att likväl kunna blifva tjenstemän, eller få deltaga uti något slags
regeringsbestyr. Dessa voro afkomlingar, födde inom landet, af
Turkiska fäder; men ofta af Mohriska eller Arabiska mödrar. Utom
dessa fanns äfven en Arabisk milis, bestående af omkring 50,000
ryttare, eller så kallade Spahis, hvilka ej åtnjöto någon sold, men
voro befriade ifrån erläggande af skatt. Dessa begagnades till
ströftåg, för att af Kabylerne indrifva skatterna, äfvensom i allmänhet
till landets försvar.
Hvart annat år afsändes ifrån Algier kommissarier till
Konstantinopel, eller Mindre Asien, för att värfva nya Turkiska rekryter.
Dessa antogos äfven ifrån fängelserna ibland brottslingar, hvilka uti
sina hemorter voro föraktade, men uti Algier snart blefvo effendis
(löjtnanter), och der utmärkte sig för högmod och oförskämdhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
