Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanliga hos lycksökare, jemte dermed följande grymheter emot dem,
hvilka de ansågo sig berättigade att förtrycka.
Detta slags soldat-styrelse fortfor uti Algier under 312 års tid,
eller ända till år 1830, då Fransoserne gjorde hela kristenheten den
största tjenst, derigenom att de störtade detta välde, och förvandlade
Algiers område till Fransysk tillhörighet.
Uti Marocco, Tunis och Tripoli förekom deremot ett slags
monarkisk ärftlig styrelse, ehuru revolutioner som oftast störtade den
ena regenten och uppsatte en annan, likväl merendels af samma ätt.
Tunis, hvilket, enligt hvad ofvan blifvit nämdt, undergått samma
öde som Afrikas öfriga norra kustländer, att blifva beherrskadt af
serskilda folkstammar, angreps af Franska konungen Ludvig IX,
eller den Helige, år 1270. Ludvig hade förut fört flera olyckliga
krig uti Orienten, och detta sista slutades icke bättre; ty sedan han
intagit citadellet utbröt uti Franska hären en smittosam sjukdom,
hvilken medtog större delen af densamma, och hvarvid Ludvik sjelf
förlorade lifvet.
Derefter eröfrades Tunis af Algiererne, hvilka blefvo fördrifne
derifrån år 1535 af Carl V, som återinsatte uti regeringen öfver
Tunis den af Algiererne förjagade Arabiska regenten.
Deyen i Algier, Aluch Ali, bemägtigade sig Tunis år 1570, det
han intog uti storsultanens namn. Kort derefter blefvo Turkarne
ånyo fördrifne af Spaniorerne, under anförande af Don Juan af
Österrike, som insatte Gabriel Wilon till guvernör uti Tunis, och Petro
Carrero uppå fästningen Goletta.
Sultanen i Konstantinopel, Amurat, utrustade en flotta, under
befäl af sin amiral Ochielli, med hvilken en stark Turkisk här, under
befäl af Sinon Pascha, sattes i land vid Tunis, hvilket intogs, och
allt sedan förblef Tunis ett lydrike under Ottomaniska Porten.
Tripoli (eller Tripolis) erhöll sitt namn af Grekerne, emedan det
fanns trenne städer i detta landskap. Samma namn bibehölls af
Vandalerne, under deras herravälde öfver landet. Under Kalifernes
i Bagdad regering intogs detta land af Araberna Spanska konungen
Ferdinand Catholici general Don Pedro de Navarra bemägtigade sig
staden Tripoli, och gjorde der ett rikt byte. Då Johanniter-riddarne
år 1522 förlorade ön Rhodus, blef, jemte ön Malta, äfven staden
och det Tripolitanska landet af kejsar Carl V öfverlåten åt orden.
Sultan Soliman utrustade derefter uti Konstantinopel en stark
flotta, under befäl af amiralen Dragut, hvilken tvang Johanniter-riddarne,
att, genom kapitulation, till Turkarne öfverlemna staden Tripoli, der
en pascha insattes att regera landet; men desse guvernörers välde
aftog beständigt, ända till dess en Grekisk renegat vid namn Mohamed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
