- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
38

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konvoj-Kommissariatets Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfverförde 1,108,362: 16.
Svenska sjökartearkivet inlösas, och betalas af
handels- och sjöfartsfonden, med en summa af
36,000:
År 1844 beviljades i nåder ett anslag för ny
mätning af sjön Wenern, enär de äldre kartorna voro
bristfälliga, och utgick anslaget af handels- och
sjöfartsfonden med
25,000:
Till uppmuddring af Götha elf beviljades år 1843
ett anslag af
12,793:
och »844 tiil fördjupning af Götheborgs hamn ett
dylikt, fördeladt på 4 år, med
80,000:
År 1851 anslogs en summa af 69,310:
för uppmuddring af farleden i Bråviken, ifrån Lofs
skär till Norrköpings stad, genom hvilket arbete
farvattnet blef 16 fot djupt.
Samma år erhöll äfven Gefle stad, för
uppmuddring och fördjupning af farleden till nämnde stad
38,200:
och åt Hernösand beviljades, för upprensning, till 16
fots djup, af södra farvattnet, ett anslag af
33,333: 16.
och skulle arbetet vara fullbordadt år 1854.
År 1848 lemnades, till anläggande af tvenne
reparationsdockor å Beckholmen här i Stockholm, till
grosshandlare-societeten härstädes ett anslag, fördeladt
på 5 år, af
150,000:
Återstoden af kostnaden, jemte inköpet af holmen,
besörjdes af handels-societeten, och uppgick till omkring
100,000 R:dr Banko. — Enligt utfärdadt Reglemente
skulle deremot kronans fartyg få begagna dockorna,
emot en betydlig nedsättning uti afgifterna. Dessa
dockor, hvaraf den större är 260 fot lång, 56 fot bred
i portöppningen samt 17 1/2 fot djup under lägsta
vattenhöjd, begagnades redan år 1851[1].
Öfverföras 1,552,998: 32.


[1] Uppkomsten af dessa dockor härledde sig från dåvarande kontre-amiralen
Krëugers förslag, af den 11 December 1845, hvilket, uti skrifvelse med
åtföljande ritningar och beräkningar, jemte förslager, aflemnades till
öfverståthållaren, friherre Sprengtporten. Detta förslag innefattade anläggandet
af endast en stor docka, antingen å Kastellholmen eller vid Biskopsudden,
och skulle dockan blifva 260 fot lång, 56 fot bred uti slussportarna samt
17 fot djup på porttröskeln, under lägsta vattenståndet, och 7 fot djup
inuti, under porttröskeln. Enligt Krëugers uträkning borde kostnaden för
dockan å Kastellholmen uppgå till 137,000 R:dr B:ko; men om den
anlades vid Biskopaudden, till 123,000, likväl med tillägg af inköpet utaf platsen.
Krëuger föreslog, att anläggningen skulle bekostas af handels- och
sjöfartsfonden, med bestämda vilkor för reparation derstädes af kronan tillhörige
fartyg. Detta förslag öfverlemnade herr överståthållaren till
grosshandels-societetens och skeppsrederiernes deputerade uti Stockholm, hvilka derefter
anmodade dåvarande öfverste-löjtnanten N. Ericsson, att i och för den väckta
frågan anställa närmare undersökningar, m. m. Under den 30 Maj 1846
lemnade Ericsson sitt utlåtande i frågan, uti hvilket han, med erkännande
af rigtigheten utaf Krëugers förslag, derjemte framställde, att vid
granskapet af den stora dockan, borde tillika anläggas en mindre af 140 fots
längd och 32 fots bredd. Ericssons förslag öfver kostnaden för den större
uppgick till 138,584 R:dr.
och för den mindre till 35,561 »
eller för båda 174,145 R:dr B:ko

äfven utan beräkning utaf inköpet af grunden, och ansåg öfverste-löjtnant
Ericsson förmånligare att anläggningen gjordes vid Biskopsudden, än på
Kastellholmen.

Öfver hela detta förslag behagade grosshandlare-societetens och
skeppsrederiernes deputerade höra amiral Krëuger, hvilken, uti svar af den 16
April 1846, tillstyrkte antagandet af öfverste-löjtnant Ericssons förslag, att
äfven bygga den mindre dockan. Den 31 Juli ingick Herr
överståthållaren, friherre Sprengtporten till Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnandet af alla
de ifrågavarande handlingarne och ritningarne, med underdånig anhållan
om anslag ifrån handels- och sjöfartsfonden, till det ifrågasatta nyttiga
arbetet. Kommerse-kollegium, hördt öfver hela målet, instämde uti
handels-societetens, öfverståthållarens och amiral Krëugers anförda vigtiga skäl för
arbetet; men anmärkte, att som det vore nödigt, att afgiften blefve låg,
borde dockbyggnaden bekostas af allmänna medel.

Konvoj-kommissariatet tillstyrkte äfven, att anslaget af 150,000 R:dr
B:ko, till ifrågavarande så nyttiga arbete, måtte beviljas ifrån handels- och
sjöfartsfonden.

Sedan öfverste-löjtnant Ericsson ytterligare uppgifvit ett förslag om
dockornas anläggande å Beckholmen, och handelssocieteten i Stockholm
tillkännagivit sig för dock-anläggningen hafva för 45,000 R:dr B:ko inköpt
hela Beckholmen, behagade Kongl. Maj:t år 1848 bifalla, att begge
dockorna finge anläggas på Beckholmen, samt att ett anslag af 150,000 R:dr
B:ko, fördeladt på 5 år, skulle ifrån handels- och sjöfartsfonden för denna
anläggning utbetalas. Arbetet utfördes sedermera af öfverste-löjtnant
Ericsson på tre år, så att dockning af fartyg redan kunde verkställas år 1851,
enligt hvad förut nämndt är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free