Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fredsverket emellan Sverige och Sultanatet Marocco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 150 —
Den 2 Augusti begåfvo sig Svenska sändebudet, jemte grefve
Potocky, åtföljde af sine eskorter, ur staden för att möta sultanen,
som ankom mot middagen, åtföljd af flere tusen ryttare. En
stor grön parasol och många standarer utmärkte det ställe midt
uti hären, hvarest sultanen red.
Då han blef varse beskickningen, som var uppställd vid vägen,
gjorde han halt och lät större delen af sin trupp slå läger;
hvarefter han sjelf, med 2,000 ryttare, tågade emot sändebudet. Under
kanonernas dån ifrån Salée, Judarnes sång af Davids psalmer på
Hebreiska och Mohrernes skrål af en Arabisk folksång, som
önskade att Gud skulle bevara sultanen, stadnade han med sin trupp,
hvilken aflossade tre salfvor, de der af Svenska skyddsvakten
besvarades med ett lika antal. Derpå framkallades Rosenstein, som höll
ett tal på Fransyska, deruti han betygade sin konungs högaktning och
vänskap, samt önskan att få lefva i fred med sultanen. Talet
öfversattes genast af Ghioppe på Arabiska och skänkerna
framlemna-des; hvarefter sultanen på Arabiska betygade sin högaktning för
konung Gustaf IU, tackade för skänkerna, förklarade att han alltid
ville lefva i fred med Sverige och afskedade sändebudet med den
vanliga artigheten: «Bone bassador Svid». Sedermera talade han
något med grefve Potocky.
Då sändebudet hemkommit till sitt läger infann sig hos
honom Sidi Suin, och återlemnade, å sultanens vägnar, alla gåfvor,
med förklarande, att sultanen icke behöfde guld-ur och nipper, utan
önskade erhålla deras värde uti reda penningar; men han tillade,
att sultanen troligen vid nästa företräde skulle återtaga skänkerna,
om han dessutom erhöll några tusende piaster. Rosenstein
nödgades betala 5,000 piaster, hvilket medtog en stor del af reskassan.
Den 4 Augusti blef sändebudet kalladt till företräde uti ett
palats utanför staden, hvarest den förre sultanen låg begrafven. Här
fick han befallning, att, efter några dagar, sammanträffa med
sultanen i Larasch, dit denne följande dag begaf sig.
Den 8 Augusti bröt Rosenstein upp ifrån Salée, och emottog
dagen derpå, som gåfva ifrån sultanen, 6 dåliga hästar, hvilka
blifvit med våld tagne ifrån några fattige Araber, som råkade utom sig
af bedröfvelse då de fingo se, att deras dyrbaraste egendom blifvit
gifven åt kristne. De läto dock trösta sig med några piaster.
Då det stället passerades der Gill Aly förra gången råkat
sändebudet, och äfven nu bordt infinna sig, erhölls underrättelse, att
han några dagar förut blifvit slagen i kedjor och bortsläpad som
fånge, samt befald att anskaffa 100,000 piaster, så framt han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
