- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
152

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fredsverket emellan Sverige och Sultanatet Marocco

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 152 —

Alla Europeer hade, under bombardementet, flyttat ut till
Danske konsuln. Hela Tangers befolkning, utom besättningen, hade
lägrat sig utanför staden. Emot middagen blåste upp en stark
ostlig vind, som tvang Spanska eskadern att lyfta ankar och segla i
lää om Cap Spartel, der den blef liggande flera dagar, hvarefter
den lyftade ankar för att gå till Tanger, och förnya
bombarderin-gen; men hård ostlig vind tvang dem att söka Algeziras.

Guvernören Therfines kunde icke tillfredsställas med de
frikostigaste anbud ifrån Svenska sändebudets sida, utan påstod, att
Sverige borde betala lika mycket som Danmark, och ville debitera
Sverige for hvad de medförde skänkerna utgjorde mindre än 25,000
piaster. leke heller ville han emottaga något bref till sultanen, "och
alla Mohriska tolkar voro strängeligen förbjudne, att, utan
guvernörens vetskap, författa något Arabiskt bref; men öfverste
Rosenstein beredde sig utväg, att, guvernören ovetande, utanför Ceuta
tillskrifva sultanen ett bref på Spanska, deruti han påminte honom
om gifna och förnyade löften, och anförde många skäl för att snart
få lemna Tanger. Derjemte erinrade general-konsul Wijk sultanen,
att, då han i fejd med sin egen fader, lefde fattig och förföljd i
en fristad, och Svenske konsuln icke utan största fara tillsände
honom allehanda nödvändighetsvaror, hade El-Yazid lofvat, att då
han en gång uppstigit på sin faders thron, räkna Svenska nationen
denna tjenst till godo. Detta bref hade sin goda verkan, och den
6 September ankom sultanen El-Yazids befallning till Therfines,
att låta Svenska sändebudet obehindradt afresa, samt att dervid
lemna honom ali handräckning, hvarjemte sultanen aflat följande
skrifvelse till konung Gustaf III:

al Guds namn. Det är ingen styrka utan af Gudi.»

«Från den, som ej lyder någon annan än Gud, kejsare öfver
«de rättrogne, den store ibland de lagkloke, sultanen af Tedla, Fetz,
»Marocco <Sc., den Gud gifve sin nåd och beskydd, att allt hvad
«han gör må vara godt. Till Gustaf af Sverige, Göthe och
Wen-«des åc. Frid vare med den som vandrar rätta vägen, och,sedermera
((Eders Maj:ts ambassadör, som blifvit sänd till oss är ankommen
»öfversten och riddaren Rosenstein; och allt hvad blifvit sändt med
«honom hafva vi fått; Och det har behagat oss, isynnerhet det
«som var krigs-ammunition, hvilket vi mycket värdera; och äfven
«det öfriga behagade oss; men det som är med diamanter, behagar
»oss icke mycket; men nu hafva vi emottagit det. En annan gång
behöfver icke sådant sändas, utan i stället 2 à 3 mörsare, som äro
vackra och skjuta långt, nemligen en af dem lOO&dig, den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free