Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 249 —
Tidigt om morgonen den 8 Juli landstego trupperna pi kusten
vid Em-el-Harasch, ungefär f geografiska mil ifrån staden, och
omkring kl. 8 på morgonen var landstigningen verkställd af vid
pass 12,000 man, under skydd af deras halfgalerer, som med
druf-hagel rensade stranden. Algiererne, som fått underrättelse om den
tillernade landstigningen, hade emellertid, under befäl af bejerna
ifrån Constantineh, Titeri och Mascara, samlat en här af öfver
100,000 man, inberäknad garnisonen i Algier, till det mesta
kavalleri, och vid stranden, der landstigningen skedde, uti
busksnåren anlagt tre starka skansar. Kl. 9 hade Spaniorerne uppställt
sig uti en spetsig vinkel, och ryckte fram i god ordning och med täta
handgevärs salfvor. En stark kanoneld ifrån begge flyglarne, jemte
karteschelden ifrån galererne, dref Algieriska trupperna ifrån
stranden. Galerernes eld var isynnerhet kraftfull; ty den bortsopade,
med sina drufhagel, 30 à 40 stycken Algieriska ryttare på en gång.
Allt som Spaniorerne ryckte fram ifrån stranden utvidgade de sin
marsch-ordning till en mera trubbig vinkel och slutligen till nära
en linie. Men i den grad de kommo längre ifrån stranden blef
deras belägenhet allt mera kinkig, emedan de förlorade skyddet af
elden ifrån galererne, och blefvo mera blottstälde för ej mindre
elden ifrån Algierernes dolda skansar, än äfven gevärs elden,
som underhölls lifligt af Algiererne, hvilka lågo bland buskarne,
och träffade väl med sina långa gevär, men sjelfve icke kunde
träffas. Kl. 11 f. m. nödgades derföre Spaniorerne draga sig
tillbaka till stranden, hvarest de genast började förskansa sig med
vallar af faschiner och pallisader. Då Algiererne bemärkte
Spa-niorernes återtåg ryckte de åter fram på fältet, der de ånyo ledo
stor förlust genom galerernes drufhagel; men under tiden hade den
mellersta skansen, eller så kallade agans topphanas, blifvit förstärkt
med kanoner af svår kaliber, hvilka underhöllo en jemn och
kraftfull eld emot Spanska lägret, så att Spaniorerne ledo mycket både
af fiendens eld och den brännande solen, samt flygsanden på
sandfältet. Tre Spanska örlogsskepp varpade sig då närmare för
att beskjuta de Algieriska skansarne, hvaruti de äfven lyckades med
den sydligast belägna; men den mellersta och farligaste kunde de
icke åtkomma, hvarföre denne fortfor med sin eld ända in till
midnatten. Slutligen sammandrefvo 700 djerfve Mohrer ifrån trakten
af Felizza sina oräkneliga kameler, ställde dem uti tvenne rader,
den ena efter den andra, och med detta lefvande bröstvärn
framför sig nalkades de i nattens mörker Spanska lägret, hvarest de
med sabel och pistol i hand inkastade sig, och, behörigen
understödde, drefvo Spaniorerne om bord på sina fartyg. Alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
