Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 280 —
Achmet, som redan hade sig bekant, att Neapel var intaget
af Fransmännen, och då Fransmännen och Spaniorerne blifvit så
nära allierade, fruktade att Portugal kunde komma att undergå
samma öde som Neapel, bch Achmet sålunda förlora tillfället, att
tillpreja sig en rik skörd vid uppgörandet af fred med Portugal,
var nu särdeles hugad för en sådan.
Då, i början af 1806, en Portugisisk eskader af två linjeskepp,
två fregatter och en kutter-brigg, visade sig på Algiers redd, med
freds flagg, blef dejen ganska glad; men när Portugiserne skulle
gå till ankars, utseglade en Engelsk kutter ur Algiers hamn, samt
lade till vid Portugisiska chefs-skeppet, och efter en stund såg man
med förundran den Portugisiska eskadern gå till sjös, jemte Engelske
kuttern. Detta förtröt dejen till den grad, att han, som misstänkte
Engelske konsuln, att, i samråd med den fångne sekund-chefen på
det Jagna Portugisiska linjeskeppet, hafva med kuttern lemnat un*
derrättelse om det dåliga tillståndet i landet, och derföre afrådt
fredsunderhandlingen, hotade att låta hugga hufvudet af bemälde
konsul, och lät fråntaga honom en vacker, staten tillhörande
trädgård, hvilken i stället lemnades åt Franske konsuln. Hvarjemte
Engelske konsuln förvisades ur landet. Den Portugisiske officern,
som i fall han varit skyldig till misstankar, likväl icke gjort annat
än sin pligt, ville dejen aflifva; men som divanen satte sig häremot,
ville dejen låta bastonera honom. Han undslapp likväl med att
blifva slagen i kedjor, och att dagligen draga stenkärran.
Uti Juni månad 1806 ankommo, till stor fägnad för dejen, åter
tvenne Portugisiske linjeskepp, och medförde en fredsunderhandlare;
men äfven detta misslyckades af den anledning, att sändebudet
medfört endast 50,000 piaster, och icke ägde rätt att bjuda mera för
både freden och lösen af omkring 450 Portugisiska slafvar, hvilket
dejen ansåg allt för litet. Den Portugisiska eskadern afseglade, och
de olycklige fångarne fingo ytterligare vid stenkärrorna afvakta sin
befrielse. Dejen som, oaktadt den förlägenhet hvaruti han befann
sig genom upproret i landet, likväl beslöt sig till krig emot Tunis,
afsände emot Tunesiska gränsen en här af omkring 40,000 man
sammanrafsade trupper, bestående af Turkar, Kolugris (Turkiske
afkomlingar), Spahis, Mohriska soldater, samt några Araber och
Kabyler, för att strida emot den upplysta bejen Hamudas bättre
ordnade härar. Denna expedition ansågs vara uppgjord af den
baksluge och grymme Achmet, endast i afsigt att blifva af med sine
uppstudsige och dyrlejde Turkiska soldater.
Oaktadt den förolämpning Engelska nationen detta år lidit,
genom konsul Carthwrights utdrifvande utur landet, ankom likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
