Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200,000 piaster i ett för allt, blef ingenting afgjordt, utan
beskickningen återvände, likväl med dejens löfte, att, i afvaktan på svar,
några fiendtligheter icke skulle utöfvas emot Spanien och dess kuster.
Mot slutet af December månad nämnde år återkom samme
Spanska sändebud, och erbjöd, i ett för allt, deruti inbegripen
Bakris fordran, 300,000 piaster; men då dejen redan ernade antaga
detta förslag, inkommo tre Algieriske kryssare, hvilka uppbringat
flere Spanska priser, hvars besättningar gjordes till krigsfångar, och
behandlades såsom sådana, så att den Spanska frågan äfven denna
gång förblef oafgjord.
Uti Augusti månad 1826 blef det förut rika, och en tid uti
Algier allrådande Judiska handelshuset Bakri, hvilket så ofta förut
här blifvit omnämdt, på en dag beröfvadt ali sin förmögenhet och
försatt uti det största armod. En fattig Jude, hvilken för flera år
tillbaka af barmhertighet blifvit upptagen uti Bakris hus, hade efter
hand der förvärfvat sig en ganska stor förmögenhet, och slutade
med att, genom sina intriger, störta sin välgörare. Denne
samvetslöse man hade satt sig i besittning af Bakris hela egendom, medan
denne olycklige försmäktade uti det fängelse dit han blifvit kastad,
tillika med sina barn och anförvandter, genom samme persons
åtgärd, för hvilken Bakri många år förut öppnade sin gästfria boning.
Under åren 1825 och 1826 hemsöktes de Algieriska stränderne
af Grekiske kapare, hvilka ofta borttogo kustfarare.
I Juni månad 1826 återkom hela den Algieriska flottan ifrån
Levanten, hvarvid amiralen inberättade, att han nödgats skilja sig
från storherrns flotta, utan papudan paschas vetskap eller
befallning. Häröfver syntes dejen i början ganska förbittrad; men sedan
amiralen visat att alla fartygen voro så läck, att de knappast kunde
flyta, att större delen af besättningarne rymt, eller dött af vanskötsel,
att icke någon proviant och inga penningar funnos, blef dejen snart
blidkad. Hufvudskälet lärer likväl varit det, att de Algieriske Turkarne
icke funno behag uti att strida emot de tappre Grekerne, der mycket
var att våga, men intet att vinna, hvaremot flera vinstgifvande
bragder erbjödo sig hemma, genom kryssning emot kristna, obevärade
handelsfartyg. Också dröjde det ej länge innan dejen nödgades
vill-fara deras önskan, och utsände dem på kaperier emot Spaniorerne.
Uti Maj månad 1826 utdeladeSverige åter den såkallade två-års
skänken, hvilken för nämnde år utgjorde kontant .... 4,786.
och uti guldur, briljanter, ringar, broscher, samt
siden, kläden, m. m., förskrifna från Marseille,
värde 58,106 francs............ 10,960.
eller hela värdet...........piaster 15,746.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
