Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 330 —
bejen i Konstantineh, Hadschi Achmet, är 1833 blifvit illa
misshandlad, skickade år 1834 en deputation öfver Tunis till Fransyske
befälhafvaren i Algier, och förklarade sin undergifvenhet under
Franska styrelsen, samt erbjöd hjelptrupper mot bejen af
Konstantineh.
Alla de Arab stammar, som underkastat sig Fransyska väldet,
och bodde kring Metidscha slätten, blefvo uti Maj månad 1834
öfverfallne och plundrade af en annan krigisk Arab stam ifrån de
närbelägne bergstrakterne, och emot denna stam afsändes general
Bro ifrån Algier med 2,000 man.
Med Bros härfördelning förenade sig några mindre stammar,
tillgifna Frankrike, och efter några obetydliga träffningar
underkastade sig Hadschuterne åter, samt ersatte hvad de röfvat. Ben
förra bejen af Titteri insattes uti sitt embete i Duerà, och ett
allmänt förtroende till infödingarne syntes åter vara rådande.
General Des Michels, befälhafvare uti Oran, mera soldat än
statsman, ville kufva en stam benämd Gharobas, boende några mil
S. V. ifrån Oran, och uttågade derföre uti Maj månad 1834, för
att verkställa en så kallad razzia emot nämnde stam. Detta
framkallade åter Abd-el-Kader, som med sina trupper skyndade ned
ifrån bergstrakterne kring Maskara, och tvang generalen att hastigt
återvända.
Emiren Abd-el-Kader, hvars inflytande då ännu ej sträckte
sig längre än till de närmaste trakterne kring Maskara, hade
vunnit ökadt anseende genom det återtåg, hvartill han nu tvungit en
Fransysk härfördelning. Allt flere af landets invånare förenade sig
med honom. Han afgick till Tremezen, och blef välvilligt emottagen;
men citadellet derstädes försvarades tappert af en hop Turkar och
Kuloglis, som dit tagit sin tillflykt. Som emiren saknade artilleri
nödgades han återtåga till Maskara.
General Des Michels fortsatte derefter kriget egentligen blott
medelst så kallade razzia (ströftåg), under hvilka man plundrade
och dödade invånarne, brände deras bostäder och bortförde deras
egendom. Detta medförde likväl sällan någon fördel för
Fransmännen; ty Abd-el-Kader lät de Fransyska ströftrupperna fritt uttåga,
men då de skulle återvända med sitt byte, blefvo de öfverfallne af
emirens i bakhåll liggande trupper, och ledo härvid ganska ofta
stora förluster.
Abd-el-Kader förebrådde honom, skriftligen, detta grymma
stridssätt, och utmanade honom till en kamp på öppet fält, och
generalen sjelf, ledsen vid en fejd utan framgång och nytta, afslöt
med emiren ett fördrag, deruti han erkändes såsom oberoende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
