Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 331 —
furste öfver hela landskapet Oran, med undantag af staden utaf
samma namn, hvilken fortfarande skulle förblifva uti Fransosernes
våld.
Hos Araberne herrskar lika mycken afundsjuka, som hos de
kristne, och den fördel Abd-el-Kader vunnit genom denna
fredstraktat förskaffade honom många afundsmän. En Arabisk scheik,
vid namn Mustafa ßen-lsmail, som varit aga under Turkiska
regeringen, uppreste sig mot emiren ocb slog hans trupper den 12
April 1834, samt erbjöd general Des Michels, att med Frankrike
uppgöra en ny fredstraktat. Anbudet afslogs af generalen, som
i stället sände till Abd-el-Kader krut och gevär, samt tillbjöd
Fransmännens bistånd. Detta behöfdes likväl icke; emedan Mustafa kort
derefter föll i emirens våld, hvilken, på hans hedersord, skänkte
honom friheten. Han bröt detta snart, blef ånyo besegrad och
erhöll åter förlåtelse af Abd-el-Kader.
Medgången lifvade emirens äregirighet och väckte hos honom
den stora planen, att göra sig till herre Öfver de Algieriska staterna,
med undantag af några städer, som han ville lemna åt
Fransmännen.
Abd-el-Kader skref till general Voirol i Algier, och
tillkännagaf, att han m$d sin här ernade inrycka i landskapet Algier, eller
Titteri, för att tukta de Arab stammar, som vågat plundra i
närheten af Blidah; men Voirol, som genomskådade emirens afsigt,
svarade honom, att det första han öfverskred floden Chetif, gränsen
emellan provinserne Oran och Algier, skulle detta steg anses såsom
en krigsförklaring.
Då detta svar icke öfverensstämde med emirens äregiriga
beräkningar, vände han sig till general Des Michel, hos hvilken han
så förstod bedrifva saken, att denne lofvade biträda honom uti
hans sträfvanden. Utaf Des Michel erhöll han upplysningar om
Fransyska härens organisation, krigslagar, m. m., efter hvilka han
började ordna sina Arabiska trupper. Af de honom tillgifna Arab
stammar uti provinsen Oran upprättade han 5 serskilta
härfördelningar, hvardera under befäl af en aga, gaf hvarje tjensteman,
jemte soldaterna, bestämda löner och portioner, och förbjöd
strängeligen ali plundring, samt emottagandet af gåfvor.
Huru stark hushållare emiren än var, visste han likväl att
omgifva sig med mycken yttre ståt; uti sin hembygd Maskara
inrättade han vapen verkstäder, och utgaf eget mynt.
Under dessa förhållanden uti de vestra landskaperna, måste
bataljons-chefen Duvivier uti de östra, eller omkring Bugia, år 1834
utstå oupphörliga strider med närboende Kabyl stammar, hvarvid han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
