Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 335 —
Lassary lärer hafva erkänt, att han behållit 110,000 francs värde
i juveler.
Efter denna skändliga beskattning återvände marskalken den
12 Februari 1836 till Algier.
1 följd af Clauzels skrytsamma berättelse, ansåg man hela
Algieriska landet såsom underkufvadt, hvarföre Afrikanska hären år
1836 blef betydligt förminskad. För att bereda Tremezen en säker
gemenskap med hafvet, hade marskalken låtit vid Tafna flodens
utlopp anlägga ett starkt befästadt läger; men de 3,000 man, som
här voro sysselsatte, blefvo den 15 April 1836 anfallna af 7,000
Araber, och Fransoserne nödgades draga sig tillbaka.
Vid underrättelsen härom fann man tillståndet uti Algier icke
vara så lugnt, som man haft anledning att förmoda, hvarföre 2:ne
linjeregementen, under general Bugeauds befäl, afsändes från Frankrike,
och landsatte vid Tafna flodens utlopp. Han ryckte ut den 12
Juni med 6,000 man, oroades under vägen oafbrutet af
Abd-el-Ka-ders ryttare; men anlände lyckligen till Oran den 16, derifrån
aftågade lian till, Tremezen, hvarest den tappre kapiten Cavaignac
hade befälet. Under vägen uthärdade Fransoserne ständiga anfall
af Araberna, hvilka likväl blefvo tillbaka slagne. Belägringen af
Tremezen upphäfdes, och Bugeaud återvände till Oran.
Abd-el-Kader drog sig åter upp till sin förstörda hembygd
Maskara, och som motgångar aldrig fällde hans mod, började han,
med penninge understöd ifrån Marocco, att samla och utrusta en
här, till stor del anvärfd inom Maroccanska området. Vid
klagomål häröfver hos sultanen af Marocco, förklarade han att han vore
alldeles oskyldig dertill.
1 början af år 1836 utgjordes Franska väldet öfver Konstantineh,
eller Algeriets östligaste del, endast af staden Bona, och dess
närmaste omgifning. Ben öfriga delen af landskapet lydde under deri
af Fransoserne afsatte bey en Achmet i Konstantineh. General
Monk d‡Uzer begagnade sig af tillfället att ingå vänskapsförbund
med åtskillige Kabyl stammar inom Bona, hos hvilka Achmets stränga
utskrifningar hade åstadkommit missnöje»
Under sitt vistande uti Oran förordnade marskalk Clauzel den
förutnämnde Mamelucken Jusuff till bej öfver Konstantineh, och
efter sin ankomst dit började Jussuff genast att plundra landets
invånare, understödd härvid af sin förtrogne rådgifvare, juden
Lassary. Detta handlingssätt, helt och hållet stridande emot den ädle
general Monk d’Uzers sätt att styra landet omkring Bona, der
generalen var stationerad, åstadkom en sådan oenighet mellan generalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
