Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 337 —
Stadsboerne gjorde åtskilliga utfall, hvilka blefvo afslagne;
men Achmets ströftrupper bortsnappade alla enstaka poster. Med
sitt svaga artilleri sprängde Fransoserna en stadsport och försökte
en stormning, hvilken misslyckades mot en innanför befintlig port.
Ett ytterligare anfall mot samma port, anfördt af öfverste Duvivier,
hade samma utgång. Fransmännen nödgades återtåga, den 24
November, och hunno till Bona den 1 December, med en förlust, som
genom sjukdomar, i följd af företagets mödor och besvärligheter,
uppgick till 2,000 man.
Marskalken Clauzel blef hemkallad, och till guvernör uti Algier
utnämndes general Damrémont, som den 3 April infann sig derstädes.
Abd-el-Kader hade afskurit Tremezen ifrån ali förbindelse med
de Fransyska trupperne. General Bugeaud sändes ånyo öfver till
Oran, och ställdes till en del oberoende af general-guvernören.
Snart uppstod oenighet emellan de tvenne Fransyske befälhafvarne;
och emedan Bugeaud, igenom den sluge Juden Durand, gjorde
Abd-el-Kader ett slags fredsanbud, hade denne gjort ett dylikt hos
generalen Damrémont.
Af missämjan begagnade sig Abd-el-Kader, att åter förmå
landets invånare till uppror. Han intog Medeah och ryckte med sina
trupper i början af 1837 ända fram emot Algier; men blef
tillbaka-drifven till Blidah, samt återvände till det befästade lägret vid
Bu-farik, hvarifrån han utförde åtskilliga lyckliga ströftåg.
Damrémont hade redan i de östra orterne tvungit några der
bosatte stammar att ånyo underkasta sig Franska väldet, då han
erhöll underrättelse, att Bugeaud den 30 Maj 1837, vid Tafna,
afslu-tat fred med Abd-el-Kader.
Emiren erkände Fransyska väldet i Afrika; men endast öfver
städerna Algier, Oran, Mostaganem och Mazagran, jemte ett
inskränkt landområde. Det öfriga af Algier och Oran skulle lyda
under Abd-el-Kader. Han blef sålunda herrskare öfver en stor del
af landskapen Algier och Oran, pch Achmet bej öfver de östra,
eller Konstantineh.
Underrättelsen om denna, för de Fransyska vapnen så
förnedrande fredstraktat emottogs uti Paris med mycken motvilja, och
general-guvernören Damrémont motsatte sig bekräftandet deraf; men
den blef icke desto mindre godkänd.
I följd af denna traktat, som för Frankrike icke var stort
förmånligare än den general Des Michels afslöt år 1834, aftågade
Ca-vaignac ifrån Tremezen, hvilket han försvarat så länge, samt
återkom till Oran den 12 Juli 1837.
Kreuger, Sveriges Förhåll, till Barb.-Stat. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
