Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 349 —
hängare, Kabyl stammen Flissa, hos hvilken äfven hans tillgifne
vän Mussa församlat en bevärad trupp. Lamoricière hade passerat
Maskara, och gifvit alla stammar, som deltagit i Abd-el-Kaders sista
resning, fullkomlig tillgift, hvarföre äfven dessa sedermera, då
emiren utskickade kommo till dem, för att öfvertala dem till en ny
resning, förjagade sändebuden. Annorlunda förhöll det sig deremot
med de Arab- och Kabyl-stammar, der Bugeaud framtågat. De
underkastade sig; men så fort Abd-el-Kader eller någon af hans
utskickade infunno sig hos dem, voro de genast färdiga att följa
hans heliga fana.
Regeringen i Paris tvekade länge antingen Bugeauds krigssätt
eller Lamori<?ières borde följas. Det förra förstörde och utarmade
invånare, hvilka sedan af nöd och hämdlystnad drefvos att
beständigt kämpa emot Fransosernes förhatliga välde, hvaremot det
sednare förskaffade dem fred och välmåga, hvarföre de började afsky
Abd-el-Kaders välde, hvarunder de tydligen insågo att något lugn
aldrig var att förvänta.
Sedan Abd-el-Kaders parti blifvit till intet gjordt uti lanskapet
Algier, drog emiren sig österut till de förut omnämde Kabyl
stammarne mellan Delly och Bugia, hvilka Bugeaud år 1843 försökt,
men ej lyckats underkufva. Här ville emiren uppsätta en ny
krigshär.
Bugeaud, som i början af 1846 hade öfver 100,000 man
Fransyske trupper, utom en mängd värfda infödingar, fördelade i serskilta
körpser, beslöt att afskära emirens återtåg. Han ryckte öster ut
ifrån Algier med en betydlig styrka; men Abd-el-Kader, som alltid
hade goda och säkra underrättelser om hvad som företogs uti
Algier och dess omgifning, drog sig ifrån Bugia uti S. V. riktning
genom svåra bergpass emot Hamsa, allt efter som Bugeaud gick
längre öster ut. Efter inlupna underrättelser, att emiren med sin
nya här sluppit ur fällan, återvände Bugeaud till Algier, dit han
ankom den 24 Februari 1846.
Uti hela landsorten Konstantineh, der Fransoserne ej utförde
ströftåg, rådde ett allmänt lugn; men uti Algier var förhållandet
alldeles motsatt. Ehuru Fransmänneh, under de 15 år de
innehaft landet, derstädes gjort oerhörda uppoffringar i folk och
penningar, rådde derstädes det största begär att afskudda sig det
Fransyska oket.
Året 1846 förflöt under jemna strider med Abd-el-Kader,
genom hvilka ban bragtes allt mera i trångmål. Han hade lyckats
förleda ett antal invånare uti Tunis, att, utan sin regerings tillåtelse,
inbryta uti Algieriska landet, för att tvinga landsorten Konstantineh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
