- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
405

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tripoli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 405 —

3,766 R:dr Sp., och för sändebudet serskildt till värde af 1,400 R:dr
Sp. Denna hade, under sitt vistande i Sverige, för sig och sin
svit dageligen 50 daler silfvermynt, fri inqvartering och hof-vagnar
till sitt begagnande. Dessutom erhöll han rättighet att tull- och
frakt-fritt medföra å fregatten Farna, utom en mängd Svenska
varor till paschan, serskildt hvad han för egen räkning här
upphandlat, nemligen 300 sk:& stångjern, 7 sk:$E messingstråd, 500 stycken
räfskinn, 10 gråverks- och ett mårdfoder. Men som tullinkomsterna
denna tiden vore utarrenderade, måste konvoj-kassan ersätta tullen
för Mahomed Agas egen utförsel. Sändebudet gick ombord på
fregatten Fama, förd af amiralitets kapitenen Strand, och ankom
lyckligen till Tripoli, den 18 Oktober 1745. Vid fregattens ankomst
till Tripoli befann sig den gamle regenten Achmet pascha så sjuk,
att ban ej kunde emottaga konsuln, kapiten Strand och de
medsända skänkerna; men som han af sitt hemkomna sändebud fått
höra, att en skicklig läkare fanns ombord på fregatten, lät han
tillkalla honom, fältskären Elgboger, som infann sig och förklarade,
att sjukdomen ej vore farlig, och föreskref nügra läkemedel. Af
dessa måste läkaren sjelf och en person af paschans omgifning
först intaga, för att styrka, att de icke innehöllo gift, hvarefter
Achmet begagnade dem. Efter några dagar var han så tillfrisknad,
att han gick uppe, lät kalla doktor Elgboger, samtalade med honom
och fägnade sig, att snart få emottaga kapiten Strand och hans
medförde dyrbara skänker, samt visade för öfrigt tecken till en snart
återstäld hälsa. Sedan fick doktorn icke mera besöka slottet,
hvartill allt tillträde för fremmande personer var förbjudet. Ryktet
ut-spridde snart, att Achmet höll på att dö, och några dagar derefter
förkunnade skott ifrån slottet, att paschan aflidit samt att hans
andre son, Sidi Mahomet, blifvit af divanen och milisen väld till
regent. Den äldste sonen flyktade till Malta. Det utspriddes, att
Achmet, uti förtviflan öfver ett gräl som han skulle haft med sina
fruntimmer, skjutit sig, hvilket dock är otroligt. Det säkra
är, att han var dödsskjuten, emedan hans döda kropp, emot ali
vana, icke fick visas för folket, utan blef begrafven med största
skyndsamhet och väl insvept. Han hade regerat 36 år Öfver
Tripoli.

Några dagar efter faderns död, eller den 9 November 1745,
lät den nya regenten Mahomet bej Ben-Achmet kalla Svenske
konsuln, jemte kapiten Strand, kapiten-löjtnanten Stålhandske och löjtnant
Ankarstjerna till företräde, livarvid skänkerna aflemnades.
Regenten försäkrade, att han ville alltid bibehålla vänskap med Sverige;
förklarade sin stora förbindelse för alla de artigheter som blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free