Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tripoli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 430 —
i början af är 1803 firades ft kastellet i Tripoli tvenne
bröllop. Regerande paschan bortgifte sin äldste son med dess kusin,
titftter till beren af Bengazi, och sin dotter med en förnäm Tork.
Vid flessö högtidligheter uppvaktade Burström, likasom alla andra
konsuler, med skänker, till värde 1,120 Spanska piaster.
Den Svenska diplomatiska underhandlingen med hofvet i
Lissabon, om erhållande af ersättning för de tvenne Svenska skepp,
hvilka blifvit med laster bortskänkte till paschan uti Tripoli af
kommendören Chambel, slöts så, att Portugal ansåg sig icke
kunna ersätta dem; emedan de, innan de föllo i Portugisernes våld,
voro verkeliga Tripolitanska priser, och enär Chambel bevisade, att
bortgifvandet skett uti Svenska konsuln Cösters närvaro och med
dennes begifvande.
Hela året 1803 blokerades Tripoli ganska strängt af 5 stycken
Amerikanska fregatter, ibland hvilka befann sig den fregatt, som med
Marockansk besättning blifvit tagen utanför Tripoli och afförd till
Gibraltar, samt der fått Amerikanskt befäl och besättning.
Amerikanarne beredde sig att med allvar anfalla Tripoli, och
byggde uti sådant afseende i Malta flera bom barder fartyg och
kanonslupar. Den 28 Juni 1803 jagade en Amerikansk fregatt en
Tripolitansk schebeck om 18 kanoner på land i grannskapet af
Tripoli; hvarefter besättningen kastade kanonerna i sjön, tände eld
på fartyget och begåfvo sig i land, dels i båtar och dels genom
simmande. Men den 3 Oktober 1803 inträffade den olyckan för
Amerikanarne, att den nya vackra 40-k anon fregatten Philadelphia,
som fördes af kapiten Bainbridge, då den förföljde en Tripolitansk
schebeök, råkade på grund omkring en geografisk mil ifrån Tripoli.
TEhuru vädret var vackert och vinden sydlig, samt 20 kanoner
kastades öfver bord och fockmasten kapades, stod fregatten fast. Då
några kanonslupar utryckte ifrån Tripoli och började beskjuta
fregatten, lät kapitenen stryka flagg och gaf sig tillfånga, jemte befäl
och besättning, bestående af inalles 307 man. Besättningen
infördes derefter såsom krigsfångar till Tripoli. Större defen af denna
besättning begagnades några dagar derefter att taga fregatten af
grund, och inbogsera densamma qti hamnen vid Tripoli. Ombord
på fregatten Philadelphia fanns dessutom kontant 40.000 piaster,
hvilka rätt mycket behagade Jussuf pascha. Glädjen var dock, ej
lång. Den 17 Februari 1804 blef fregatten Philadelphia uppbränd
inom hamnen af Amerikanska roddslupar, som nattetid rodde in
och satte eld derpå. Planen till uppbrännandet var uppgjord af
en *Neapolitansk läkare, som blifvit misshandlad i Tripoli.
Under sitt vistande uti Karlsruhe förklarade konungen, den 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
