- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
448

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tripoli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 448 —

funnos hos baron Rousseau i Tripoli. Detta gaf Warrington
anledning till närmare undersökning, och en broder till paschans ena
minister Hassuna de Gies, bekände inför paschan och Warrington,
att hans broder, nämnde minister, skulle hafva föranstaltat major
Laings mördande uti Tombuktu, jemte bortröfvandet af
handlingarne, hvilka sedan blifvit lemnade till Franske konsuln, hvarföre
han trodde att denne var medveten om mordet. Detta uppretade
Jussuf till den grad, att han lofvade Warrington, att ministern skulle
med sitt hufvud plikta för dådet. Rousseau, underrättad härom,
öfvertalade Amerikanske konsuln Coxe, en hederlig man, okunnig
om hela saken, att åtfölja ministern Hassuna de Gies, klädd som
Amerikansk officer ned till stranden, och sedan till en på redden
liggande Amerikansk fregatt, hvarmed de begge afseglade.

Folket uti Tripoli, som fått kunskap om det förmodade
nidingsdådet, ville mörda Franske konsuln och nedrifva hans hus, hvarför
han lät stryka sin flagg. Af paschan förvisad ur Tripoli begaf sig
Rousseau till Frankrike. Här fortsattes rättegången; men i brist på
bevis kunde Rousseau icke fällas.

Under året 1829 uppgingo extra utgifterne vid Svenska
konsulatet i Tripoli till 839 piaster.

Den 9 Augusti 1830 ankom Fransyske konter-amiralen, baron
Rosamel på redden af Tripoli, med samma eskader, hvarmed han
de förégående dagarne besökt Tunis och der uppgjort fredstraktaten.
Här lika som vid Tunis förklarade amiralen krig, så framt paschan
icke, inom 48 timmar, ingick på hans fordringar, desamma som
under Tunis redan blifvit omnämde, samt dessutom tvenne serskildta
artiklar för Tripoli, nemligen:

l:o att paschan skulle, genom bref till konungen i Frankrike,
anhålla om ursäkt för det han förvisat Franske konsuln, baron
Rousseau utur landet; och

2:o att paschan skulle till Frankrike betala, i krigskostnad,
800,000 francs, deraf hälften borde erläggas genast och andra hälften
mot slutet af året.

Paschan Jussuf, som hade ondt samvete för alla sina många
Ogerningar, och fruktade samma öde, som dejen i Algier, helst
han icke hade stort medhåll att påräkna, hvarken ifrån
Konstantinopel eller af sina uthungrade och utpressade undersåter, ingick på
allt, och fredsafhandlingen undertecknades ombord på skeppet
Tri-dent, den 11 Augusti 1830, eller den 21 månaden Sofar 1246 efter
Hedschra, af amiral Rosamel och paschans ombud, ministern
ßet-el-meL Påföljande dag förkunnades freden, med aflossandet af 33
skott, så väl ifrån fästningen som ifrån skeppet Trident.

Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free