Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svart och vitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målmedveten och hänsynslös kraftnatur av det
slag, som Ossian-Nilsson redan förut titt och
ofta förhärligat, och som i grund och botten
synes vara idealiserade projektioner av hans eget
väsen. Denne huvudperson och även hans son,
Clas Knyphof, är tecknad med tämligen skarpa
konturer; men för övrigt vimlar dramat av rådmän,
adelsmän, borgare, skeppare, fiskare, sjömän
o. s. v., som vad det yttre beträffar utan
tvivel kunna göra sig synnerligen dekorativt på
en scen, men som bilda ett från psykologisk
synpunkt skäligen tomt och intetsägande staffage.
Dessutom lider dramat av en onödig bredd,
som gör att det hela, trots det ofta sprakande
replikskiftet, ej kan sägas tillhöra den lektyr
som roar.
Till gengäld äro de fristående dikterna, som
fylla bokens första tredjedel, valda med en
urskiljning, som gör författaren all heder. I denna
avdelning visar sig Ossian-Nilsson från sina
bästa sidor, och då är han all beundran värd,
vare sig han förhärligar kejsar Napoleon III
eller en namnlös yrhätta, vare sig han skriver
tankelyrik om »Den gordiska knuten» eller
självbekännelser »Utan mask». Gripande och
äkta i varje rad äro särskilt diktarna »Cæsars
triumf» och »Ödets man» samt icke minst den
vackra inledningsdikten »Sverge», vars manligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
